akademi (grekiska Akadēʹmeia), högre läroanstalt eller lärt samfund. Tidigare kallades ofta universitet för akademi, t.ex. Upsala Akademi, ett språkbruk som fortlever i namn som Åbo Akademi; ordet används även för vissa specialhögskolor. Vanligen menar man numera samfund med syfte att främja litterär eller vetenskaplig verksamhet. I regel leds arbetet av en preses (ordförande) och en ständig sekreterare. Antalet ledamöter är begränsat, de inväljs på livstid och är i vissa akademier indelade i klasser (efter disciplin eller inriktning). Någon skarp gräns

(80 av 1301 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Tore Frängsmyr

Litteraturanvisning

R. Hahn, The Anatomy of a Scientific Institution: The Paris Academy of Sciences, 1666–1803 (1971);
H. Hartley (utgivare), The Royal Society: Its Origin and Founders (1960);
A. Harnack, Geschichte der Königlich Preussischen Academie der Wissenschaften zu Berlin 3 vol.(1900);
J. McClellan III, Science Reorganized: Scientific Societies in the Eighteenth Century (1985);
M. Ornstein, The Rôle of scientific Societies in the Seventeenth Century (1913, 1963). – Aktuella uppgifter i The World of Learning, senaste upplagan.
Källangivelse
Nationalencyklopedin, akademi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/akademi