Algeriet, republik i Nordafrika; 2,4 miljoner km2, 42,2 miljoner invånare (2017). Algeriet gränsar

(13 av 98 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Algeriet genomkorsas i norr av Atlasbergen. Resten av landet (cirka 85 procent) upptas av Sahara. Kustslätten är smal, och bergen sluttar

(21 av 143 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Inom Algeriet finns i norr en östlig del av Atlasbergen, medan resten av landet upptas av Sahara, som från landformssynpunkt utgörs av bl.a. platåer, sänkor och bergmassiv. Atlasregionen, som är 1 000 km lång i öst–västlig riktning och 200

(38 av 271 ord)

Klimat

Nederbörden i Sahara är i medeltal 50 mm per år men

(11 av 53 ord)

Växt- och djurliv

Algeriet hyser ca 3 500 arter fröväxter. Vegetationen längst i norr utgjordes ursprungligen av ständigt gröna skogar av främst korkek och stenek, i bergen även

(23 av 162 ord)

Naturskydd

Algeriet hade 2010 tolv nationalparker, där de båda största är klippökenområdena

(11 av 29 ord)

Befolkning

År 2017 hade Algeriet en genomsnittlig befolkningstäthet av 18 invånare per km2. Endast berg- och kustområdena i norr, vilka får nederbörd, är befolkningstäta. Cirka 95 procent

(26 av 192 ord)

Språk

Det officiella språket är högarabiska. Majoriteten av befolkningen (ca 80 %) talar

(11 av 32 ord)

Religion

Islam är statsreligion i Algeriet. Den dominerande riktningen (97,9 %) är sunnitisk islam av den malikitiska riten (se islamisk rätt, Islamiska rättsskolor). En liten minoritet är mozabiter, varav de flesta bekänner sig till en form av islam, ibadiya, som skiljer sig från både sunni och shia bl.a. genom att hävda att den grundades ca 60 år efter Muhammeds död, men också

(60 av 426 ord)

Utbildning

Utbildningssystemet i Algeriet är baserat på det franska, och före frigörelsen bedrevs all formell undervisning på franska språket. Många äldre läser franska men inte arabiska. Sedan frigörelsen har omfattande arabiseringskampanjer bedrivits, bl.a. genom införandet av en arabiskspråkig grundskola och avskaffandet av de privata (ofta katolska) skolorna

(46 av 322 ord)

Sociala förhållanden

Levnadsstandarden är låg i Algeriet i jämförelse med den i andra oljestater och industrinationer; det finns dock betydande regionala skillnader. Det råder allmän brist på varor. Bostadsbristen är svår, och kåkstäder, s.k. bidonvilles, har vuxit upp runt

(37 av 260 ord)

Näringsliv

Sedan självständigheten har olje- och gasutvinning varit ryggraden ekonomin; sektorn står för mer än hälften av statens inkomster och

(19 av 130 ord)

Jordbruk, skogsbruk och fiske

Sedan Algeriet blivit självständigt 1962 nationaliserades de jordegendomar som hade ägts av europeiska kolonister, och de drevs som kollektivjordbruk under ledning av arbetarkommittéer. Produktionen minskade dock drastiskt, och regeringen

(29 av 207 ord)

Mineral och energi

Algeriet har rika mineralfyndigheter och exporterar järnmalm, fosfat, bly, zink och antimon. Järnmalm bryts vid Beni Saf, Zaccar och Timezrit, samt vid den östra gränsen i Ouenza och

(28 av 200 ord)

Industri

Algeriets industrisektor domineras av gruv- och energiindustri. Stor petrokemisk industri finns i Arzew (naturgasbaserad

(14 av 94 ord)

Utrikeshandel

Olja och gas svarar för mer än 90 procent av exportvärdet. Dessutom

(11 av 63 ord)

Kommunikationer

Algeriet lider allvarlig brist på transportmedel, men har ett i allmänhet väl utbyggt vägnät med

(15 av 105 ord)

Massmedier

Dagstidningsspridningen i Algeriet är förhållandevis begränsad (27 tidningsex. per 1 000 invånare, 2000). År 1994 fanns sex dagliga tidningar med en sammanlagd upplaga på ca 1,2 miljoner

(26 av 181 ord)

Statsskick och politik

(1 av 1 ord)

Statsskick

Fram till 1989 var Algeriet en socialistisk folkrepublik med endast ett tillåtet parti, Front de Libération National (Nationella befrielsefronten, FLN). Den opposition som fanns verkade underjordiskt

(26 av 184 ord)

Politik

Den politiska omvälvningen i landet inleddes 1988 då det dåvarande enpartistyret mötte ett omfattande ungdomsuppror som i första hand kanaliserades till den 1989 bildade Islamiska räddningsfronten (FIS). Detta parti vann stort lokal- och regionalvalen i juni 1990, och framstod som en dominerande politisk kraft efter första omgången av landets första flerpartival

(51 av 362 ord)

Rättsväsen

Rättsordningen i Algeriet är djupt rotad i den franska rättstraditionen, men

(11 av 46 ord)

Mänskliga rättigheter

Algeriet har under hela sin historia som självständig stat haft stora brister avseende grundläggande mänskliga rättigheter. Landet lider fortfarande av de våldsamma konflikter som präglade 1990-talet. Liksom flera andra länder i Nordafrika och Mellanöstern har protesterna mot det auktoritära styret ökat (se arabiska våren).

De mest utmärkande människorättsproblemen i Algeriet är lång väntan på

(54 av 382 ord)

Försvar

Försvaret, som bygger på selektiv värnplikt med en första tjänstgöring om 18 månader, omfattar (2008) 147 000 man och är

(19 av 129 ord)

Litteratur

Litteraturen i Algeriet var en del av den arabiska ända fram till fransmännens erövring av landet 1830. Men först under andra världskriget började algerierna producera egen fransk litteratur. Den s.k Algerskolan, med Albert Camus i spetsen, växte sig

(38 av 269 ord)

Film

Redan under frigörelsekampen påbörjade FLN en filmproduktion som åskådliggjorde motståndet. Också när Algeriet blivit självständigt fortsatte frihetskriget under lång tid att vara det dominerande temat. En produktion av stor symbolisk betydelse var ”Slaget om Alger” (1965). Visserligen skrevs och regisserades

(40 av 284 ord)

Konst

Se islamisk konst.

(3 av 3 ord)

Konsthantverk

Konsthantverket i Algeriet domineras av mattillverkning, vävnader, broderier, keramik, metall- och

(11 av 67 ord)

Arkitektur

Till den äldsta bevarade arkitekturen från islamisk tid hör ruinstaden Ashir i norra Algeriet, grundad av ziridernas dynasti 947. I centrala Ashir

(22 av 153 ord)

Musik

Den arabiska konstmusiken i Algeriet har sina rötter i medeltidens spanska Córdoba och räknas därför till den andalusiska traditionen. En grundläggande kompositionsform inom denna är nuba, en svit uppbyggd av nio omväxlande instrumentala och vokala, improviserade och komponerade delar, sammanhållna av ett grundmodus. Ensemblerna består av lutor (ud), fiddlor (rabab) och handslagverk.

(52 av 365 ord)

Förhistoria

Området visar spår av mänsklig bosättning sedan 200 000 år. I samband med klimatförändringarna efter den senaste istiden förflyttades tyngdpunkten söderut till Atlasbergens sydsluttningar samt Ahaggar- och Tibestimassiven (Capsien-kulturen, ca 9000–5000 f.Kr.). Hällristningar visar bilder av noshörning, elefant och

(38 av 269 ord)

Historia

Algeriet fick sina nuvarande gränser i norr under det turkiska styret (1587–1830) och i söder under den franska tiden (1830–1962). Området bestod till slutet av 1800-talet av tämligen självständiga by- och stadsrepubliker, ibland förenade i federationer, som under kortare eller längre perioder enades i större riken. Medelhavsområdets imperier och konflikter samt den långväga handeln över Medelhavet och genom Sahara har format Algeriets historia. Historieskrivningen har ofta skett ur erövrarnas perspektiv, och först med Algeriets självständighet har ett mer systematiskt inhemskt

(80 av 1259 ord)

Medverkande

  • Alvar Ellegård
  • Anders Hansson
  • Anders Jönsson
  • Christian Andersson
  • Curt Dahlgren
  • Gert Holmertz
  • Gunilla Håkansson
  • Göran Andersson
  • Hans Holmén
  • Inga Brandell
  • Ingvar Svanberg
  • Jan Hjärpe
  • Jan von Konow
  • Jessica Christoffersen
  • Karin Ådahl
  • Lars Åhlander
  • Lennart Weibull
  • Mats Einarsson
  • Michael Bogdan
  • Michael Tapper
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Sven Behrens
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Örjan Wikander
  • Östen Dahl

Litteraturanvisning

Religion:
I. Brandell, Algeriet: Demokratins och islamismens tid (1998).
Statsskick:
R. Tlemcani, State and Revolution in Algeria (1986);
J.-C. Vatin & J. Leca, L’Algérie politique: Institutions et régime (1975).
Förhistoria:
General History of Africa (utgiven av UNESCO) 2 (1981).
Historia:
Martin Evans & John Philips, Algeria: Anger of the Dispossessed (2008);
A. Laroui, The History of the Maghrib. An Interpretive Essay (engelsk översättning 1977);
John Ruedy, Modern Algeria: The Origins and Development of a Nation (2005);
J.-C. Vatin, L’Algérie politique: Histoire et société (2:a upplagan 1983).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Algeriet. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/algeriet