Angola, stat i sydvästra Afrika; 1,3 miljoner km2, 37,9 miljoner invånare (2024).

(12 av 87 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Angola ligger på en högplatå i sydvästra Afrika. Landet har tropiskt klimat, men det varierar starkt med höjden över havet.

Landet har formellt ett

(24 av 167 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Större delen av Angolas landareal, med en medelhöjd av 1 220 m ö.h., tillhör den stora sydafrikanska platån. I norr finns dock ett

(23 av 148 ord)

Klimat

Angola har ett tropiskt klimat med en medeltemperatur på 20–25 °C i

(12 av 77 ord)

Växt- och djurliv

Vegetationen utgörs i huvudsak av savann. I norr tätnar denna traktvis

(11 av 73 ord)

Naturskydd

Angola hade 2010 sex nationalparker samt ett dussin andra reservat. Ca

(11 av 27 ord)

Befolkning och etnografi

Angolas befolkningstäthet är 25 invånare per km2 (2020). Den glesbefolkade landsbygden i norr, söder och öster kontrasterar mot det mer tättbefolkade centrala höglandet. Urbana bosättningar utvecklades tidigt längs kust och handelsvägar, men tillväxten började inte förrän på 1960-talet.

Av befolkningen bor 69 procent i städer (2024). Osäkra förhållanden på landsbygden, speciellt i de södra delarna, gör urbaniseringstakten hög och försörjningsläget kritiskt. De största städerna är Luanda (2,8 miljoner invånare, 2022), Lubango (990 000), Huambo (930 000) och Cabinda (780 000). Majoriteten

(81 av 568 ord)

Språk

I Angola talas ett fyrtiotal inhemska språk, varav samtliga – förutom några

(12 av 84 ord)

Religion

I Angola, liksom i övriga delar av tropiska Afrika, har traditionella attityder och synkretism, religionsblandningar, så stor betydelse att statistik över religionstillhörighet lätt blir missvisande. Aktuell statistik (2012) uppger dock att inhemska religioner omfattar ca 5 %, katoliker och protestanter tillsammans

(41 av 284 ord)

Utbildning

I Angola är sedan 2006 en sexårig utbildning officiellt obligatorisk, men resursbrist och utbredd fattigdom medför att tillgången är dålig för majoriteten av

(23 av 161 ord)

Sociala förhållanden

Den sociala situationen för befolkningen i Angola har under de senaste decennierna varit nära katastrofal till följd av inbördeskriget 1975–2002 och landets ekonomiska kris med åtföljande varubrist. Många människor flydde undan kriget, städernas befolkning mer än tredubblades och hela den urbana infrastrukturen – vatten, avlopp, elektricitet etc. – är i bästa

(51 av 358 ord)

Näringsliv

Stora delar av Angolas näringsliv raserades under befrielsekriget och återhämtningen försvårades av den krigssituation som landet befann sig i 1975–2002. Till följd av ökande oljeexport har landet under 2000-talet upplevt en mycket stark ekonomisk tillväxt: oljeindustrin står för cirka 50 procent av BNP och 95 procent av

(47 av 332 ord)

Jordbruk

Angola har en mycket stor jordbrukspotential och var tidigare en betydande nettoexportör av jordbruksprodukter. Viktiga exportgrödor var kaffe, socker,

(19 av 129 ord)

Skogsbruk

Ett av de största naturliga skogsområdena är Maiobes tropiska regnskog i

(11 av 32 ord)

Fiske

Angola har en 1 650 km lång kustlinje med rika fiskevatten i

(12 av 57 ord)

Mineral och energi

Angola är mycket rikt på mineral. Innan oljan blev den viktigaste exportprodukten var diamanter och järnmalm de största exportvarorna näst efter kaffe. Gruvdriften minskade efter självständigheten. Järnmalm har inte brutits sedan 1975, då Kassingagruvan delvis förstördes. Projekt för återupptagande av järnmalmsbrytningen

(41 av 289 ord)

Industri

I jämförelse med Afrika i övrigt var Angolas industri tidigare relativt väl

(12 av 80 ord)

Utrikeshandel

Råolja svarar för omkring 95 procent av landets export. Övrig export

(11 av 71 ord)

Kommunikationer

Angola har ett relativt välutvecklat vägnät på totalt 51 400 km, men

(12 av 75 ord)

Massmedier

Dagstidningsspridningen i Angola är mycket liten. I Angola utges fyra dagstidningar

(11 av 71 ord)

Statsskick och politik

Angola var en socialistisk enpartistat från självständigheten 1975. Sedan 1991 har

(11 av 37 ord)

Statsskick

Den gällande författningen trädde i kraft 2010 och ersatte en tidigare från 1992. Författningen godkändes genom en omröstning i parlamentet; denna bojkottades

(22 av 151 ord)

Politik

De första valen efter flerpartisystemets införande hölls 1992. MPLA blev överlägset största parti och den sittande presidenten, MPLA-ledaren José Eduardo dos Santos, fick 50 procent av rösterna. Presidentvalets andra omgång kunde inte hållas då gerillarörelsen UNITA:s ledare Jonas Savimbi vägrade acceptera valresultatet trots

(43 av 311 ord)

Rättsväsen

Landets högsta domstolsinstanser, Högsta domstolen och Appellationsdomstolen, finns i Luanda. Den

(11 av 23 ord)

Mänskliga rättigheter

Det under inbördeskriget ofta överdrivna våldet från polis och militär har minskat sedan krigsslutet. Det förekommer fortfarande att fredliga protester bemöts med polisiärt

(23 av 162 ord)

Försvar

Efter en lång period av stridigheter (se Statskick och politik) påbörjades efter vapenvilan 2002 en omorganisation med mål att skapa ett gemensamt försvar.

(23 av 160 ord)

Litteratur

Angolas moderna litteratur fick sitt genombrott på 1950-talet med José Luandino

(11 av 74 ord)

Konst och arkitektur

Norra och nordöstra Angola är ett av Afrikas rikaste konstområden. Kongofolket i norr uppvisar konsttraditioner vilka ännu bär drag av

(20 av 138 ord)

Musik

Angola är en av de få stater i Afrika vilkas musikliv har dokumenterats historiskt, från 1500-talet och framåt. Källskrifterna berättar främst om de nordliga kungadömena Kongo och Mbundu, med en hov- och militärmusik som inbegrep instrument som bågluta (nsambi, chihumba

(40 av 284 ord)

Förhistoria

Kunskapen om Angolas tidiga förhistoria bygger på svårdaterbara fynd. Artefakter från redskapstraditionerna Oldowan och acheuléen har påträffats i Lunda i nordöstra Angola; detta område uppvisar även för senare perioder de rikaste

(31 av 220 ord)

Historia

Under vår tideräknings första årtusende trängdes de första invånarna, sanfolket, undan av bantutalande folk. I norra Angola och sydvästra Kongo bildades kungadömet Kongo. Mbundufolket slog sig ned i nordväst, och på högplatån längre söderut levde ovimbundu i decentraliserade samhällen.

På 1480-talet kom portugiser i kontakt med Kongoriket på sina upptäcktsresor. Kungen av Kongo behandlades först med respekt, men snart uppträdde portugiserna som brutala erövrare. Drottning Nzinga, som vägrade underkasta sig, är en av den angolanska nationalismens hjältar.

Slavhandeln över Atlanten

(80 av 951 ord)

Medverkande

  • Anders Hansson
  • Anders Jönsson
  • Anita Jacobson-Widding
  • Björn Ranung
  • Christer Krokfors
  • Curt Dahlgren
  • Eva-Britt Grönberg
  • Göran Andersson
  • Ingvar Svanberg
  • Jan von Konow
  • Jessica Christoffersen
  • Kacke Götrick
  • Lennart Weibull
  • Mai Palmberg
  • Michael Bogdan
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Paul Sinclair
  • Roland Hallgren
  • Rune Flinck
  • Sven Behrens
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Östen Dahl

Litteraturanvisning

Befolkning och etnografi:
C. Estermann, The Ethnography of Southwestern Angola 1–3 (1976–81);
W.D. Hambly, The Ovimbundu of Angola (1934);
H. Vedder, The Herero (1928).
Näringsliv:
M.R. Bhagavan, Angolas politiska ekonomi 1975–84, SIDA (1985);
The Economist Intelligence Unit, Angola to the 1990s – The Potential for Recovery (1987); Landrapport Angola, SIDA (1984).
Statsskick och politik:
Z. Cervenka, Fred i Angola: frihet för Namibia? (1988);
K. Somerville, Angola: Politics, Economics and Society (1986);
Scott D. Taylor, Politics in Southern Africa: Transition and Transformation (2011).
Litteratur:
D. Burness, Fire: Six Writers from Angola, Mozambique and Cape Verde (1977).
Konst och arkitektur:
M.-L. Bastin, L’Art décoratif Tshokwe (1961);
H. Baumann, Lunda (1935).
Historia:
G.J. Bender, Angola under the Portuguese: The Myth and the Reality (1978);
D. Birmingham, The Portuguese Conquest of Angola (1965);
J. Duffy, Portugal in Africa (1962);
A. Ehnmark, Angola (svenska, 1962);
F.W. Heimer, Social Change in Angola (1973);
L. Henderson, Angola: Five Centuries of Conflict (1979).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Angola. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/angola