Antarktiska oceanen, Södra oceanen, Södra ishavet, hav som i söder begränsas av Antarktis och i norr

(16 av 111 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Vindförhållanden

Det kalla Antarktis är i huvudsak ett högtrycksområde, men över havet strax utanför är lufttrycket tvärtom

(16 av 112 ord)

Strömmar

Man har sedan 1950-talet realistiska teorier för oceancirkulationen (Golfströmmen, Kuroshio etc.), men däri innefattas inte antarktiska cirkumpolarströmmen. Den första teorin om denna gav en mycket för stor vattentransport. Det riktiga värdet är 100–200 sverdrup (1 sverdrup = 1 miljon m3/s).

Ett sätt att förbättra teorin tycktes vara att ta hänsyn till några bottenryggar, som på 3 000–4 000 m djup ”stör” vattenströmmen; djupet i övrigt är ca 5 000 m.

(65 av 466 ord)

Is

Isförhållandena har ett dominerande inflytande på Antarktiska oceanens oceanografi, inte minst den biologiska. Antarktis, som är nästan helt täckt av i genomsnitt 1 500 m tjock is, har en yta av 12,5 miljoner

(32 av 228 ord)

Näringsämnen och algproduktion

Det finns gott om näringsämnena fosfat, nitrat och silikat i Antarktiska oceanen, silikat dessutom i högre proportion än i andra hav, vilket

(22 av 156 ord)

Djurplankton och fisk

Av växtätande djurplankton dominerar den högst 6 cm långa lysräkan krill. Men det finns också andra djurplankton; många av dem är djurätare. Det anses att krillbiomassan är ungefär lika stor som den övriga djurplanktonbiomassan, 200–400 miljoner ton. Djurplankton, exklusive krill, ser ut att vara

(44 av 313 ord)

Valar och sälar

Valarna var förr de största krillkonsumenterna. Detta gäller bardvalarna blåval, sillval och knölval, medan sejval äter hoppkräftor vid och norr om konvergensen. Alla dessa valar måste få födan i stora stim.

(31 av 220 ord)

Medverkande

  • Artur Svansson

Litteraturanvisning

G. Deacon, The Antarctic Circumpolar Ocean: Studies in Polar Research ( 1984).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Antarktiska oceanen. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/antarktiska-oceanen