antropologiʹ (av grekiska aʹnthrōpos ’människa’ och -logiʹa ’lära’, ’vetenskap’, av loʹgos ’ord’), omfattar av hävd

(15 av 101 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Antropologins förhistoria

Klassisk grekisk och romersk litteratur har gett viktiga bidrag till antropologins utveckling, bl.a. genom direkta rapporter om andra kulturer. Herodotos har kallats ”antropologins fader” i kraft av sina skildringar av bl.a. egyptiska förhållanden. Liknande etnografiska beskrivningar med starka exotiska inslag och ibland svårutredd sanningshalt återfinns vad gäller nordiska förhållanden hos Tacitus, vars ”Germania” berättar om germanernas värld vid tiden kring Kristi födelse. Dessa äldre skildringar har ofta ett kulturkritiskt ”primitivistiskt” drag, dvs. de framhäver starkt värdet i ett naturligt och

(80 av 602 ord)

Rasernas och folkslagens historia

Under 1800-talet utvecklades antropologin som självständig vetenskap. Decennierna från 1830 till 1860 präglades av att skilda forskningsansatser i fråga om människans och kulturens uppkomst och utveckling fördes samman. Den gemensamma beteckningen blev etnologi, och en rad lärda sällskap bildades, t.ex. Société Ethnologique (1839) i Frankrike, American Ethnological Association (1842) och Ethnological Society (1843) i England. I

(56 av 398 ord)

Evolutionismen

I och med utgivningen av Darwins ”On the Origin of Species” (1859) gick antropologin in i en ny fas. Det var emellertid inte bara Darwins teori (som gjorde slut på kontroversen om monogenes eller polygenes) som blev betydelsefull. ”Negerfrågan” var alltjämt aktuell, och Harriet Beecher Stowes ”Uncle Tom’s Cabin” (1852), liksom Lincolns frigivning av

(54 av 379 ord)

Professionalisering

Antropologin konsoliderades på allvar som akademisk disciplin under 1800-talets sista decennier. Som de stora grundarna står Edward Burnett Tylor (1832–1917) i Storbritannien, Adolf Bastian (1826–1905) i Tyskland och Franz Boas (1858–1942) i USA. Tylor var egentligen inte fältforskare men hade företagit resor i Mexico och södra USA. I huvudarbetet ”Primitive Culture” (1871) fäste han stor vikt vid studiet av religionens uppkomst och utveckling. Liksom Darwin tidigare på det biologiska området hade visat att förekomsten av rudimentära organ hos

(78 av 555 ord)

Samhällsteori

Liksom andra vetenskaper har antropologin utvecklats i samspel mellan empiriska data och teoretisk spekulation. Bland tidiga teoretiker bör nämnas representanter för

(21 av 150 ord)

Medverkande

  • Gunnar Broberg
  • Jan Ovesen

Litteraturanvisning

M. Harris, The Rise of Anthropological Theory (1968);
M.T. Hodgen, Early Anthropology in the Sixteenth and Seventeenth Centuries (1964);
J. Nicolaisen, Primitiva kulturer: Några huvuddrag av etnologins historia (svensk översättning 1965);
T.K. Penniman, A Hundred Years of Anthropology (1965);
G.W. Stocking Jr, Race, Culture and Evolution (1968).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, antropologi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/antropologi