araber i modern mening utgör majoritetsbefolkningen inom den s.k. arabvärlden, vilken består av Arabförbundets 22 medlemsstater och ytterligare ett antal länder – 2009 sammanlagt ca 360 miljoner. Enklaver och gränsminoriteter med araber finns också i sydöstra Turkiet (500 000), Cypern (5 000), Israel (1,1

(42 av 294 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Den arabiska identitetens historia

Benämningen arab (av arabiskans ʽarabī, pluralis ʽarab eller aʽrāb) är synnerligen komplex till sitt innehåll, och ordets ursprung är oklart. Det har under tidernas lopp haft olika innebörd. Benämningen dyker upp för första gången 853 f.Kr. i assyriska skrifter. Då, och senare i babyloniska skrifter samt i Gamla Testamentet, syftar den på ett kamelskötande nomadfolk i de norra delarna av Arabiska halvöns öknar. Befolkningen inom den civilisation som skapats av bofasta bönder på Arabiska halvöns sydvästra spets (nuvarande Yemen) täcktes vid

(80 av 762 ord)
  • Författare:
  • Tomas Gerholm

Litteraturanvisning

J. Berque, De l’Euphrate à l’Atlas, 2 vol. (1978);
D. Eickelman, The Middle East: An Anthropological Approach (2:a upplagan 1989);
S.G. Haim, Arab Nationalism (2:a upplagan 1976);
J. Hjärpe, Araber och arabism (2002);
M.G.S. Hodgson, The Venture of Islam, 3 vol. (1974);
A. Hourani, Arabic Thought in the Liberal Age 1798–1939 (1962);
B. Lewis, The Arabs in History (1958);
P. Mansfield, The Arabs (3:e upplagan 1992);
I. Rydberg, De arabiska revolutionerna (1975).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, araber. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/araber