befolkning, invånarna inom ett visst avgränsat område. Befolkningsförhållanden och befolkningsförändringar studeras

(11 av 68 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Befolkningsstatistik

Uppgifter om antal individer i en befolkning, deras ålder och kön, har framför allt samlats in vid folkräkningar, vilka i Sverige vanligen genomförs med fem eller tio års mellanrum. I stort sett alla stater i världen har haft åtminstone en folkräkning. För ett mer ingående studium av befolkningsförändringar under en period räcker det inte med uppgifter om folkmängden vid periodens

(60 av 424 ord)

Befolkningstillväxt

Många har försökt uppskatta jordens totala folkmängd vid skilda tidpunkter i det förflutna, vanligen med hjälp av beräkningar av hur mycket folk som kunde livnära sig med dåtidens jordbruksteknik och fångstmöjligheter. Säkert är att folkmängden inte ökat kontinuerligt under århundradenas lopp. Gång på gång har tillväxten avbrutits av perioder av stagnation och till

(53 av 374 ord)

Dödlighet och medellivslängd

En kontinuerlig befolkningstillväxt började i Sverige omkring 1820, även om en inte obetydlig folkökning ägde rum redan under 1700-talet. Födelsetalen låg kvar på 30–35 promille, medan dödstalen reducerades, från nära 30 promille till knappt 10 promille i början av 1950-talet. Likartad var utvecklingen i de

(42 av 298 ord)

Befolkningsstruktur

Med termen befolkningsstruktur avses främst befolkningens ålders-, köns- och civilståndssammansättning. Förhållandena redovisas ofta med hjälp av en befolkningspyramid. Ålderssammansättningen varierar

(20 av 138 ord)

Fruktsamhet och reproduktion

Inte förrän på 1880-talet märktes en tydlig nedgång i födelsetalen i Sverige. I början var nedgången främst en följd av att många unga familjer emigrerat, men ganska snart märktes en minskande benägenhet att skaffa barn. Fruktsamheten minskade således och barnantalet per familj likaså. Under senare delen av 1870-talet föddes i genomsnitt

(51 av 359 ord)

Befolkningspolitik

Befolkningspolitik är en sammanfattande beteckning för åtgärder med syfte att dämpa eller främja folkökning i ett område. Åtgärderna avser att påverka en eller flera av de demografiska komponenterna, och politiken

(30 av 214 ord)

Befolkningsteori

Banbrytande inom befolkningsteorin var den brittiske prästen T.R. Malthus, som i en skrift 1798 framhöll att befolkningen alltid har en tendens att öka snabbare än tillgången på livsmedel, vilket förr

(30 av 210 ord)

Befolkningsprognoser

En befolkningsprognos är en beräkning av en befolknings storlek samt ålders- och könssammansättning vid en framtida tidpunkt. Befolkningsprognoser utförs nästan alltid

(21 av 143 ord)

Medverkande

  • Solveig Mårtensson

Litteraturanvisning

G. Guteland m.fl, Ett folks biografi. Befolkning och samhälle från historia till framtid (1980);
E. Hofsten, Befolkningslära. Demografi för lekmän (1982);
H.R. Jones; A Population Geography (1990).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, befolkning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/befolkning