betyg, betygsgivning, utsaga om eller bedömning av prestationer av olika slag,

(11 av 28 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Betyg i svensk grundskole- och gymnasieutbildning

I den svenska skolan används betyg för att bedöma elevernas lärande i relation till de nationella kunskapskraven för olika ämnen. Kunskapskraven är formulerade i läroplanerna, och betygen ska uttrycka hur väl eleven har uppnått dessa. Betyg sätts av undervisande lärare, och för att bedömningarna

(44 av 313 ord)

Betyg inom universitets- och högskoleutbildning

Universitet och högskolor bestämmer själva om betyg ska ges på kurser.

(11 av 30 ord)

Betygssystemens historia

Ett slags föregångare till de betyg som vanligen används i dag i det svenska skolväsendet är de vitsord om kristendomskunskap, senare också om bl.a. förmågan att läsa innantill, som infördes i husförhörslängderna enligt 1686 års kyrkolag. Redan tidigt i lärdomsskolans historia förekom att eleven, då han slutade, erhöll ett testimonium, ett utlåtande om sina prestationer. Det var som regel kortfattade karakteristiker av typen

(63 av 443 ord)

Diskussion

Formerna för kunskapsbedömning i skolan har länge varit föremål för en intensiv samhällsdebatt. Debatten om betyg gäller såväl värdet av betyg i sig som användningen av betyg. Betyg kan ha betydelse

(31 av 217 ord)

Medverkande

  • Birgitta Melén
  • Ingemar Wedman

Litteraturanvisning

Betänkande med utredning och förslag angående betygssättningen i folkskolan, SOU 1942:11; Betygen i skolan, SOU 1977:9;
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011;
S.-E. Henricsson, Skolöverstyrelsens provverksamhet (1987);
L. Lindström, V. Lindberg & A. Pettersson (utgivare), Pedagogisk bedömning: att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap (2011);
S. Marklund, ”Prov och examina”, Skolsverige 1950–1975 (1983);
I. Wedman, Den eviga betygsfrågan (1983).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, betyg. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/betyg