bilindustri, industribransch inom transportmedelsindustrin med tillverkning av motorfordon för person- och godsbefordran som

(13 av 90 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Globala utvecklingstendenser

Efter en viss stagnation under oljekrisens 1970-tal har konsumtionen av bilar fortsatt att öka under de senaste decennierna. Det är en tydlig koncentration av tillverkningen till Kina, Japan, USA/Kanada och EU, även om flera producenter under senare år etablerat fabriker i andra delar av Asien, som ett led i globala produktionsstrategier.

En växande koncentration utmärker företagsstrukturen. Internationaliseringen började under 1990-talet. Orsakerna var flera: överkapaciteten, och den konkurrens som följde av detta, berodde inte minst på den tidigare nationalistiska epoken i

(80 av 810 ord)

Marknadsekonomiska anpassningar

Siffrorna är en reflektion på den förändring i ekonomisk tyngdpunkt som världen har sett de senaste decennierna. Ett flertal stora länder i tredje världen och de flesta tidigare kommunistiska staterna har förändrats i marknadsekonomisk riktning, vilket har resulterat i att deras inkomstnivåer och exportvolymer

(44 av 308 ord)

Svensk bilindustri och världsmarknaden

Den svenska bilindustrin omfattar några större tillverkare, som huvudsakligen är verksamma inom några specifika marknadsområden. För personbilar gäller det främst marknaden för mer exklusiva och lite dyrare specialbilar med god kvalitet och med god säkerhetskomfort, s.k. executive cars (’prestigebilar’). När det gäller bussar och lastbilar arbetar båda företagen av tradition på marknaden

(52 av 368 ord)

Historik

När den starka expansionen tog sin början efter andra världskrigets slut hade den svenska bilindustrin en lång etableringsfas bakom sig.

År 1891 grundades Vagnsfabriksaktiebolaget i Södertälje (”VABIS”) med järnvägsvagnar på tillverkningsprogrammet, och

(32 av 226 ord)

Bilindustrins utveckling

Bilismens genombrott som svar på industrisamhällets efterfrågan på en effektiv transportapparat är självfallet en grundförutsättning för bilindustrins starka frammarsch under efterkrigstiden. Att den svenska bilindustrin, sett i ett längre tidsperspektiv, i så hög grad har förmått tillvarata de möjligheter som bilismens expansion skapat beror främst på fem delvis sammanhängande orsaksförhållanden:

1) Den allmänna tekniska utvecklingen, som öppnat möjligheter även för de mindre producenterna

(63 av 445 ord)

Medverkande

  • Ann-Sophie Gleisner
  • Håkan Lindgren
  • Jan Jörnmark

Litteraturanvisning

L.-E. Bjessmo, Industrin i Södertälje 1920–1970: En ekonomisk-historisk studie av industriell förändring (1987);
N. Kinch, ”Fallet Volvo”, i De internationella investeringarnas effekter: Några fallstudier (Expertrapport från direktinvesteringskommittén, SOU 1981);
R. Plate, En bok om Volvo (1985);
U. Sahlgren, Från mekanisk verkstad till internationell industrikoncern: AB Scania-Vabis 1939–1960 (1989);
S. Sjöström, Bilindustrins utveckling i Sverige från 1946 till 1983 (1984).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, bilindustri. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bilindustri