bioenergi, energi som erhålls direkt eller indirekt efter omvandling av olika typer av biologiskt material, biomassa. Biomassa kan praktiskt anses förnybar (nybildas kontinuerligt via fotosyntes). I Sverige, men inte internationellt, klassificeras ibland även torv som bioenergi. En mängd olika energibärare kan produceras ur biomassa och torv, och dessa kan utnyttjas för flertalet energiändamål.

De fysiska och ekologiska förutsättningarna för biomassaproduktion varierar

(60 av 425 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Bioenergiresurser

Den kvantitativt största bioenergiresursen är vedartade växter i form av träd och buskar i naturliga eller planterade bestånd. Vid skogsavverkning i Sverige tillvaratas viss stamved för energiändamål, men framför allt utnyttjas grenar och toppar som inte används av skogsindustrin. Vidare används stora mängder interna bränslen inom massa- och pappersindustrin samt sågverk. Därtill odlas träd och buskar för energiändamål, t.ex. byskogar i utvecklingsländer samt energiskog eller andra energiplantager i industriländer.

I Sverige har ved och annan biomassa alltid varit en viktig

(80 av 915 ord)

Omvandling av biomassa

Olika typer av energibärare kan produceras mer eller mindre direkt och med varierande teknisk effektivitet från olika sorters biomassa: fasta bränslen (ved, briketter, pellets, flis, träpulver, träkol), flytande bränslen (metanol, etanol, biodiesel, syntetisk bensin), gasformiga bränslen (biogas, syntesgas, vätgas) samt naturligtvis el.

Tekniskt kan man framställa fasta bränslen med hög energitäthet, bra förbränningsegenskaper och goda miljöegenskaper ur obearbetad biomassa eller t.ex. industriella biprodukter. Härigenom uppnås lägre utsläpp vid förbränning, bättre transporterbarhet samt lägre totalkostnader (främst vid småskalig användning). I vissa

(80 av 747 ord)

Slutanvändning av biobränslen

Energi från biomassa används inom alla samhällssektorer och för olika ändamål. Bioenergi används globalt framför allt för uppvärmning och matlagning och som energikälla i industriella processer inom skogs- och jordbruksområdet. Särskilt i industriländer med tempererat eller arktiskt klimat används bioenergi i olika omfattning för el- och värmeproduktion.

Användningen av biomassa som energikälla är främst baserad på olika förbränningstekniker. Det finns ett antal fungerande tekniker tillgängliga i olika skalor. För el- och värmeproduktion i stor skala, t.ex. för fjärrvärmesystem, används ofta

(80 av 595 ord)

Bioenergi, miljö, hälsa och samhälle

Miljöeffekter av bioenergiutnyttjande uppstår dels vid produktion av biomassa i naturmiljön, dels vid distribution, omvandling och slutlig användning. Hälsoproblem kopplade till biomassaanvändning hänför sig till framför allt slutanvändningen av biomassaresursen.

Intensivt odlade grödor kräver god tillgång på vatten och näringsämnen. I detta avseende skiljer sig inte bioenergiresurser från intensivt odlade jordbruksgrödor. Hårt markutnyttjande kan leda till t.ex. ökad erosion, reducerad vattentillgång, minskat förråd av näringsämnen i marken samt påverka biodiversiteten. Liksom för konventionella livsmedelsgrödor gäller detta även ettåriga energigrödor som

(80 av 839 ord)

Medverkande

  • Hans Egnéus
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Per Svenningsson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, bioenergi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bioenergi