biograʹf, lokal för visning av film. Den består av en salong

(11 av 41 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

De första åren

De allra första filmförevisningarna i Sverige anordnades av dansken Harald Limkilde på industri- och slöjdutställningen vid Pilstorp i Malmö sommaren 1896, ungefär ett halvår efter det att bröderna Louis och Auguste Lumière i Paris öppnat den första biografen, Cinématographe Lumière, inrymd i restaurangen Grand Café vid Boulevard des Capucines, 28 december 1895.

image/jpeg

biograf. Annons för de första filmvisningarna i Sverige, som skedde på Industri- och Slöjdutställningen vid Pilstorp i Malmö 27 juni–27 september 1896. Entrén var 30 öre.

Under

(80 av 656 ord)

Biografernas blomstringstid

Blomstringstiden för den speciella biografarkitekturen inföll under 1920- och 30-talen, då magnifika biograftempel uppfördes. I New York byggdes världens båda största biografer, Roxy 1927 med plats för 6 214 personer och Radio City Music Hall 1932 med 5 945

(37 av 260 ord)

Biografbranschen i kris

Välfärdssamhället med migrationen ut till förorter och villasamhällen, en växande fritidsindustri och nya

(13 av 90 ord)

Nya visningsformer

SF inledde 1974 en försöksverksamhet med videograf på Röda Kvarn i Stockholm. I två mindre salonger om fem respektive sju platser erbjöds besökarna att se filmer på videokassett via 24-tums

(30 av 211 ord)

Konkurrens på gott och ont

Biografen har dock kontinuerligt varit föremål för nya former av konkurrens. I slutet av 1970-talet introducerades videobandspelaren på bred front i Sverige, 20 år senare

(25 av 173 ord)

Biobesök

Alltsedan 1950-talet har antalet biobesök i Sverige stadigt minskat, från 84 miljoner 1954 till 39,6 miljoner 1964, för att från och med mitten av 1990-talet stabiliseras kring 15 miljoner. År 2012 var siffran

(33 av 231 ord)

Medverkande

  • Lars Åhlander
  • Michael Tapper

Litteraturanvisning

K. Furberg (utgivare), Biografen (1989);
Ben M. Hall, The Best Remaining Seats: The Golden Age of the Movie Palaces (1988);
L.-O. Löthwall (utgivare), 7:an eller 9:an? Sveriges Biografägareförbund 70 år (1985);
D. Sharp, The Picture Palace and other Buildings for the Movies (1969);
R. Waldekranz, Levande bilder: De första biograferna (1955).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, biograf. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/biograf