Bohuslän, Sveriges västligaste landskap, beläget vid Skagerrak. Det sträcker sig 160 km från gränsen mot Norge söderut till Göteborg; 4 528 km

(21 av 143 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Med sina 3 000 öar och 4 500 holmar och skär är Bohuslän Sveriges mest utpräglade skärgårdslandskap. Dess särpräglade skönhet beror till stor del på landskapets speciella berggrund. Från Lysekil och norrut består skärgården av bohusgranit. Denna är geologiskt sett mycket ung, ca 900 miljoner år, och utgörs till största delen av en jämnkornig, gråröd, medelgrov granit, som ger mycket regelbundna rosaskimrande bergknallar. Genom inlandsisens och smältvattnets erosion har bergytan fått en skulptural mjukhet. Särskilt vackra områden är den kala klippön Hållö

(80 av 838 ord)

Växtliv

Bohusläns flora är utomordentligt rik, och Bohuslän kan räknas som ett av Sveriges mest artrika landskap. Omkring 1 200 arter kärlväxter hör hemma här, och därtill kommer 500–600 arter som

(29 av 202 ord)

Djurliv

Det rikaste djurlivet finner man i eller i anslutning till havet. På grund av att salthalten här är nästan lika hög som ute i oceanerna är Bohusläns kustvatten de artrikaste i sitt slag i

(34 av 237 ord)

Kulturlandskapet

Bohuslän var under högmedeltiden ett av Norges viktigaste spannmålsområden. Den egentliga jordbruksbygden finns dels i den södra delen av landskapet, dels i några väl samlade centralbygder i norr (Skee, Tanum, Toseslätten). Plogen infördes i

(34 av 241 ord)

Dialekter

Norge, Bohuslän, södra Värmland, Dalsland, Västergötland och norra Halland bildar ett norsk-svenskt kulturområde, som karakteriseras av ett antal gemensamma drag, i fråga om bl.a. dialekter

(25 av 173 ord)

Ortnamn

Landskapsnamnet Bohuslän, ursprungligen Bohus län, 1476 skrivet Bahus len, är relativt ungt och bildat till namnet på fästningen Bohus, skrivet Baghahu(u)s 1319. Förleden är av omstritt ursprung. Från början avsåg Bohuslän endast den sydligaste delen av landskapet, det

(38 av 270 ord)

Näringsliv (i ekonomisk-historiskt perspektiv)

Bohuslän tillhör inte de av naturen gynnade landskapen i Sverige. Dess näringsliv har i stället påverkats av närheten till havet. Mångsyssleri och arbete i små arbetsenheter har präglat landskapets näringsliv.

Det stora sillfisket under senare hälften av 1700-talet, då sillen i stora mängder gick in

(45 av 319 ord)

Landskapet i litteraturen

I den isländska skalde- och sagadiktningen återfinns de tidigaste litterära skildringarna av Bohuslän. Den mer etnografiskt inriktade beskrivningen av landskapet kan sägas ha sin upprinnelse i de norska biskoparnas visitationsböcker (Jens Nielsen, 1595) men får sitt egentliga genombrott under 1700-talet (Linné,

(41 av 290 ord)

Konst

Konsten i Bohuslän utgör från och med 1850-talet ett rikt kapitel i svensk konsthistoria. Det karga skärgårdslandskapet med sin säregna, vilda skönhet har, sedan det upptäcktes av ”düsseldorfarna” Marcus Larsson, Edward Bergh m.fl. i mitten av 1800-talet, fortsatt att inspirera bildkonstnärer av skilda skolor. Dessförinnan var Bohuslän, ”den kala och sorgliga naturens dödsbädd” som Anders Lindeberg talar om 1838, en praktiskt taget vit

(63 av 449 ord)

Arkitektur

Bohusläns strategiska läge i mötet mellan Sverige, Norge och Danmark avspeglas i mäktiga äldre byggnadsverk som fästningarna Bohus och Karlsten.

(20 av 142 ord)

Musik

De lokala folkliga musiktraditionerna i Bohuslän uppmärksammades först under 1900-talet. Ett omfattande insamlingsarbete har skett i regi av

(18 av 123 ord)

Folkkultur

Bohusläns folkkultur har i hög grad präglats av landskapets läge vid havet och av dess roll som gränsland. I kustbandet finns av ålder en särpräglad fiskarkultur, som markant avviker från den längre in dominerande jordbrukskulturen. Men även

(37 av 261 ord)

Förhistoria

Förhistorien i Bohuslän präglas till stor del av närheten till havet. Under den äldre stenåldern och stora delar av den yngre förlades boplatserna direkt vid havet. Från den yngre stenåldern och vidare framåt i tiden koncentreras fornlämningarna till de bördiga dalgångarna i kustbygden. Landskapet har ca 20 000 registrerade fornlämningar, varav över 5 000 är stenåldersboplatser.

Under hela äldre stenåldern låg boplatserna huvudsakligen i den dåtida kustzonen, som på grund av landhöjningen ligger 15–110 m över dagens havsnivå. De äldsta spåren av

(80 av 640 ord)

Historia

Kustlandet mellan Svinesund och Göta älv blev först sent en politisk-administrativ enhet. Åtminstone från vikingatiden var det delat i två bygder, Ranrike i norr och Älvsyssel i söder. Kanske var den nordligaste delen, Vette härad, också en självständig bygd. Kyrkligt sönderföll det i två prosterier. Men på 1200-talet, då uppodling förde bygderna närmare varandra, började de sakta växa samman. Bohuslän (eller Viken) fick en gemensam lagman.

Om Bohusläns växande betydelse för Norge vid medeltidens början vittnar tillkomsten

(77 av 547 ord)

Medverkande

  • Ebbe Schön
  • Gunilla Linde
  • Gunnar D Hansson
  • Hans Kindgren
  • Hugo Karlsson
  • Inga Söderman
  • Lena Adrielsson
  • Martin Fritz
  • Mats Widgren
  • Märta Ramsten
  • Olle G. Olsson
  • Sidney Grahn
  • Ulf Gärdenfors
  • Åke Holmberg

Litteraturanvisning

Natur:
”Bohuslän”, Svenska turistföreningens årsskrift 1964; Natur i Göteborgs och Bohus län: Norra och mellersta delen 1–2, utgiven av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län (1979);
H. Fries, Göteborgs och Bohus läns fanerogamer och ormbunkar (2:a omarbetade upplagan 1971);
C. Skottsberg & K. Curry-Lindahl (utgivare), Natur i Bohuslän (1959).
Kulturlandskapet:
K. Cullberg, Det bohuslänska odlingslandskapet (1982);
L. Dalén, Den bohuslänska fiskelägesbygden (1941).
Dialekter:
Hj. Lindroth, ”Gränserna och skiljaktigheterna mellan sydbohuslänska och nordbohuslänska”, Skrifter utgivna av Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola (SIOD) 2 (1920);
B. Pamp, Svenska dialekter (1978).
Ortnamn:
A. Janzén, ”Lite bohuslänsk språkgeografi”, Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län (OGB) 1– (1923– );
B. Pamp, Ortnamnen i Sverige (5:e upplagan 1988);
R. Wadström, Ortnamn i Bohuslän (1983).
Litteratur:
P.-H. Berthelius, Min bohuslänska bokhistoria (1988).
Konst:
A. Hedvall, Bohuslän i konsten (1956);
A. Hedvall, Konstnärernas Bohuslän (1982).
Arkitektur:
F. Werne & S. Östnäs, Bygge i Bohuslän (1983).
Folkkultur:
J. Pettersson, Svenska Skagerakkustens fiskebebyggelse (1953);
E. Schön, Folktro i Bohuslän (1983).
Förhistoria och historia:
U. Bertilsson, The Rock Carvings of Northern Bohuslän (1987);
U. Bertilsson & B. Winberg, Fornlämningsmiljöer i Göteborgs och Bohus län (1984);
A. Furingsten m.fl., Från flintverkstad till processindustri (1984);
E. Lönnroth (utgivare), Bohusläns historia (1963).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Bohuslän. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bohuslän