(1 av 1 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Lysning, trolovning och vigsel

Från samhällets synpunkt var det viktigt att äktenskap inte ingicks mellan personer som var så nära besläktade att avkomman kunde ta skada. Pålysning – vanligen enbart kallad lysning – av ett tillämnat äktenskap påbjöds därför i den svenska kyrkoprovinsen 1216.

(40 av 283 ord)

Bröllopsståten

Bröllopet har så långt tillbaka man vet varit en släkthögtid. Övriga gäster var grannarna. I södra Sverige fanns särskilda gilleslag eller bjudlag, vilkas medlemmar hade skyldighet att komma till ett bröllop med matvaror, förning. Inom den borgerliga kulturen inbjöds utom släkten

(41 av 287 ord)

Bröllopsfest och brudgåvor

Ansvaret för bröllopskalaset ålåg en särskild bröllopsvärd. I Skåne, Blekinge och Halland kallades han ”talman”, på Gotland ”drottsete” eller ”skaffare”, i Norge ”kjøkemeister”. Bröllopsvärden skulle se till att allt fungerade och att gästerna trivdes. Det var han som svarade för skämten, liksom den nutida ”toastmastern”. Under bröllopet var det vanligt att utomstående

(52 av 366 ord)

Sängledning och morgongåva

Den första bröllopsdagen avslutades med att brudparet av hela bröllopslaget ledsagades till sovkammaren, som man inte lämnade förrän brud och brudgum i allas åsyn krupit ned under samma täcke. Landskapslagarnas bestämmelser om

(32 av 226 ord)

Medverkande

  • Nils-Arvid Bringéus
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Sverige. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bröllop/sverige