brom [bro:m eller brɔm] (av grekiska brōʹmos ’stank’, på grund av

(11 av 36 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Förekomst

Brom förekommer inte fritt i naturen utan alltid i jonform som bromid. Halten i jordskorpan är endast ca 2,5 g/ton,

(20 av 137 ord)

Framställning och användning

Brom framställs ur havsvatten eller ur koncentrerade saltlösningar från saltsjöar eller saltavlagringar genom oxidation av den lösta bromiden med klorgas. Förr användes även elektrokemisk oxidation.

(25 av 174 ord)

Egenskaper

Naturligt förekommande brom är en blandning av isotoperna 79Br (50,69 %) och 81Br (49,31 %). Vid temperaturer under 600 °C föreligger grundämnet som tvåatomiga molekyler, Br2. Mellan –7,3 och 58,8 °C är det en tung, mörkröd, lättflytande vätska, som lätt förångas till en brunröd gas med skarp lukt och starkt irriterande effekt

(48 av 359 ord)

Föreningar

Det finns tiotusentals organiska bromföreningar, och många av dem har teknisk betydelse, eftersom de ofta reagerar lättare och med högre utbyten än motsvarande billigare klorföreningar. Den ekonomiskt viktigaste är 1,2-dibrometan (etylendibromid), BrCH2CH2Br, som används som tillsats i blyhaltig bensin eftersom den

(41 av 317 ord)

Historia

Två drygt 20-åriga kemister, tysken Carl Löwig (1803–90) och fransmannen Antoine Jérome Balard (1802–76) upptäckte brom ungefär samtidigt och oberoende av varandra. Löwig, som publicerade sin upptäckt

(27 av 189 ord)

Medverkande

  • Lars Ivar Elding
  • Lars Olof Björn
Källangivelse
Nationalencyklopedin, brom. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/brom