Burundi [buruʹndi], stat i Östafrika; 27 800 km2, 11,8 miljoner invånare (2018). Burundi

(12 av 91 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Burundi består av en upphöjd platå i östra Tanganyikagravsänkan, sluttande mot öst och sydöst. Landet ligger i den tropiska klimatzonen. Merparten

(21 av 143 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer, berggrund och klimat

Landets naturtyp bestäms helt av dess geografiska läge i den östafrikanska gravsänkezonens västra gren. Landets yta är sålunda en upphöjd horstplatå på

(22 av 152 ord)

Växt- och djurliv

Praktiskt taget ingenting återstår av de frodiga lövskogar och trädsavanner som ursprungligen täckte landet. Merparten av marken

(17 av 121 ord)

Naturskydd

Burundi hade 2010 tre nationalparker: Kibira, med bl.a. schimpans, Ruvubu och

(11 av 27 ord)

Befolkning

Den genomsnittliga befolkningstätheten är 424 invånare per km2. Befolkningen är dock starkt koncentrerad till de mer fruktbara höglandsområdena mellan 1 500 och 1 800 meter över havet. Huvudstaden Bujumbura (374 800 invånare, 2010) är den dominerande staden.

För uppgifter om livslängd och annan demografisk statistik se

(42 av 302 ord)

Språk

Samtliga etniska grupper i landet talar bantuspråket rundi (kirundi), som är

(11 av 25 ord)

Religion

År 1879 kom de första katolska missionärerna till Burundi (dåvarande Urundi). Efter

(12 av 80 ord)

Utbildning

Under 2000-talet har relativt stora satsningar gjorts på utbildning. Av Burundis vuxna befolkning var i slutet

(16 av 111 ord)

Sociala förhållanden

1990-talets krig ledde till försämrade levnadsförhållanden för en stor andel av Burundis befolkning. Situationen förvärrades ytterligare efter 2007

(18 av 128 ord)

Näringsliv

Burundi är ett av Afrikas mest tättbefolkade och fattigaste länder. Ekonomin domineras av jordbruket med kaffe och te som viktigaste exportvaror. Beroendet av dels gynnsamt väder, dels höga världsmarknadspriser på exportgrödorna gör landets ekonomi sårbar. Även dåligt utbyggd infrastruktur och det faktum att Burundi är en inlandsstat (saknar kust mot ett hav) verkar hämmande på den ekonomiska utvecklingen.

Landets handelsunderskott är stort eftersom exporten aldrig täckt kostnaderna för

(68 av 484 ord)

Kommunikationer

Burundi har ett relativt tätt vägnät, omfattande totalt 12 380 km, varav

(11 av 56 ord)

Massmedier

Dagstidningsspridningen i Burundi är mycket liten (mindre än 1 tidningsex. per 1 000 invånare,

(13 av 89 ord)

Statsskick och politik

Burundi har under hela sin moderna historia präglats av motsättningen mellan befolkningsmajoriteten hutu, vilka bedöms utgöra cirka 85 procent av invånarna, och minoriteten tutsi, cirka 14 procent. Tutsi har sedan förkolonial tid varit den härskande klassen och stärktes i denna ställning av den tyska kolonialförvaltningen och därefter under belgiskt NF- respektive FN-mandat. Det orättvisa systemet har skapat en djup konflikt som vållat befolkningen stort lidande. Extremister på båda sidor har underblåst motsättningarna.

En demokratisk författning som antogs 1992 ledde 1993 till att

(80 av 651 ord)

Rättsväsen

Domstolsväsendet består av Högsta domstolen, en appellationsdomstol och en förstainstansdomstol i

(11 av 49 ord)

Mänskliga rättigheter

Etniska konflikter har plågat landet alltsedan självständigheten. Sedan den våldsamma konflikten under 1990-talet (se Historia) har landet arbetat för att främja enhet och återuppbyggnad. Successivt har skyddet för de mänskliga rättigheterna stärkts.

(32 av 224 ord)

Försvar

Försvaret omfattar (2009) 20 000 man värvad trupp och är organiserat i sju bataljoner och

(14 av 97 ord)

Musik

Vid kunga- och hövdingahoven hos tutsi spelade musiken en central roll. Trummor lyftes fram som symboler för kungamakten, t.ex. i den hyllningsmusik som fortfarande framförs av en ensemble med

(29 av 202 ord)

Förhistoria

Burundis förhistoria är främst känd från stratifierade boplatser som Nyamunazi och Masango Hill, vilka länkar samman spridda ytfynd av

(19 av 131 ord)

Historia

Under 1500-talet uppstod organiserade kungadömen i det nuvarande Burundi. Militärt överlägsna tutsinomader fick en dominerande ställning gentemot de bofasta hutubönderna. Fram emot 1700-talet befäste tutsi sin ställning genom banyiginyadynastin under ledning av kung (mwami) Ntare Rushatsi (cirka 1675–1705). Burundis etniska struktur, med cirka 85 procent hutu, cirka 14 procent tutsi och 1 procent twa, bildade den sociala grundvalen för en välutvecklad feodal hierarki. En tutsielit dominerade över åkerbrukande hutu, som erlade tribut och utförde tvångsarbete.

Banyiginyarikets blomstringstid inföll under kung Ntare II Rugaamba

(80 av 1383 ord)

Medverkande

  • Anders Hansson
  • Anders Jönsson
  • Anita Jacobson-Widding
  • Björn Ranung
  • Christer Krokfors
  • Curt Dahlgren
  • Franz-Michael A. Rundquist
  • Gert Holmertz
  • Göran Andersson
  • Jan von Konow
  • Jens Weise Olesen
  • Jessica Christoffersen
  • Lennart Weibull
  • Michael Bogdan
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Paul Sinclair
  • Sven Behrens
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Östen Dahl

Litteraturanvisning

Mob Justice in Burundi: Official Complicity and Impunity, utgiven av Human Rights Watch (2010);
J.D. Eller, From Culture to Ethnicity to Conflict (1999);
R. Lemarchand, Rwanda and Burundi (1970);
R. Lemarchand, Burundi: Ethnocide as Discourse and Practice (1994);
R. Lemarchand, Burundi: Ethnic Conflict and Genocide (1996);
G. Liesegang m.fl., ”Das Äquatoriale Ostafrika”, i H. Baumann (utgivare), Die Völker Afrikas (1979);
T. Longman & P. Takirambudde (utgivare), Proxy Targets: Civilians in the War in Burundi (1998);
J. Maquet, The Premise of Inequality in Ruanda (1961);
J. Maquet, Power and Society in Africa (1979);
Filip Reyntjens, Burundi: landet med kuppen utan slut (1996);
Jan Vantina, ”Notes sur l’Histoire du Burundi”, Aequatoria, 1961;
W. Weinstein, Historical Dictionary of Burundi (1976).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Burundi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/burundi