Under 1500-talet uppstod organiserade kungadömen i det nuvarande Burundi. Militärt överlägsna tutsinomader fick en dominerande ställning gentemot de bofasta hutubönderna (jämför tutsi och hutu). Fram emot 1700-talet

(27 av 191 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Självständighet och etniska konflikter

Ruanda–Urundi var efter andra världskriget protektorat under FN. Fram till Burundis självständighet 1 juli 1962 var landet splittrat i två politiska partier: det populistiska Union pour le progrès national (UPRONA), som leddes av prins Louis Rwagasore (1932–61), och det konservativa, belgiskstödda Parti démocrate chrétien (PDC). Redan före självständigheten

(48 av 335 ord)

Flerpartisystem införs

På grundval av en mer demokratisk författning, som antogs 1992 och bland annat tillät flerpartisystem, ägde presidentval rum i juni 1993, varvid hutun Melchior Ndadaye (1953–93) besegrade tutsin Pierre Buyoya. Ndadaye ledde partiet Front pour la démocratie au Burundi (FRODEBU), som snabbt hade blivit det viktigaste medlet för hutu att förverkliga sina aspirationer. I parlamentsvalet, som hölls senare i juni samma år, erhöll FRODEBU drygt 71 procent av rösterna mot det tidigare regeringspartiet UPRONA:s 21 procent.

I oktober genomförde den

(80 av 541 ord)

Ny författning

I december 2002 slöt FDD fred med regeringen mot löfte om regerings- och parlamentsposter och integrering av den väpnade grenen i armén. FNL fortsatte dock striderna, men försvagades påtagligt. Sedan omvärlden i januari 2004 utlovat 1,32 miljarder US-dollar för återuppbyggnaden av landet omvandlades den afrikanska truppen till en FN-styrka och utökades till drygt 5 400 man. Trots de betydande framstegen lyckades inte myndigheterna hålla den tidtabell för övergångsstyret som överenskommits. En ny författning om permanent maktdelning

(76 av 531 ord)

Medverkande

  • Anders Hansson
  • Gert Holmertz
  • Jens Weise Olesen
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Historia. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/burundi/historia