I den industriella expansionens fotspår startades cementfabriker i Storbritannien, Frankrike och Tyskland. I Skandinavien byggdes

(13 av 88 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Institutioner och innovationer.

Institutionellt var flera faktorer viktiga för cementindustrins framväxt, bl.a. de 1889 införda tullarna, vilka höjdes 1895. Dessutom upprättades en cementkartell, Cementa AB, 1892. Under 1900-talet skulle endast Gullhögen (Skövde) komma att vara helt fristående från denna kartell. Industriellt innebar introduktionen av den roterande ugnen under 1890-talet

(46 av 323 ord)

Betongvaruindustrins tillväxt. Integrations- och omvandlingsprocessen.

Efter hand hade alltså hela den svenska cementindustrin samlats i ett företag som var starkt integrerat vertikalt, in i betongvaruindustrin. Allt efter som de äldre kartelldeltagarna integrerades i Skånska Cement och lades ned startades i många fall i

(38 av 269 ord)

Branschomvandling efter miljonprogrammet.

Sedan 1970-talet har det varit en period av strukturrationalisering, vilken inleddes

(11 av 37 ord)

Cement.

Cementtillverkningen koncentrerades till de tre anläggningarna i Skövde, Slite och Degerhamn. Produktionen har stabiliserats runt 2,3 miljoner ton, varav exporten kommit

(21 av 146 ord)

Betongvaruproduktion.

Industriellt hade Euroc/Scancem inlett en renodling av verksamheten under 1970- och 80-talen; bl.a. såldes Iföverken till finländska Wärtsilä 1982. Inom betongsektorn avyttrades Optiroc International AB till Heidelberger Zement 1991. Den svenska fabriken i Dalby

(34 av 237 ord)

Medverkande

  • Jan Jörnmark
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Historia. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/cement-och-betongvaruindustri/historia