Cuba [spanskt uttal kuʹβa], Kuba, stat i Västindien; 110 861 km2, 11,1 miljoner

(12 av 86 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Cubas huvudö består främst av ett småkuperat lågland, men i väster reser sig Guaniguanicobergen och i sydöst genomdras ön av den alpinska

(22 av 153 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Cuba är långsträckt och har en svag bågform, i likhet med den ökedja den ingår i, Stora Antillerna.

Bergsområden upptar endast en fjärdedel av ytan, även om ön med sin sydligaste del ingår i den alpina bergskedjezon som från Hispaniola i öster fortsätter västerut och träffar Centralamerika i höjd med norra Honduras och västra Guatemala och går vidare mot Mexico. Bergskedjan på Cuba sträcker sig utmed södra kusten

(68 av 484 ord)

Klimat

Cuba ligger strax söder om norra vändkretsen och därmed i den tropiska klimatzonen. Det ligger också ganska nära den subtropiska högtryckscellen

(21 av 148 ord)

Växt- och djurliv

Floran är mycket rik. Det finns cirka 6 000 arter kärlväxter, varav 270 arter orkidéer, 500 arter ormbunksväxter, 40 arter kaktusar och 80 arter palmer. Den i tropikerna

(27 av 192 ord)

Naturskydd

Det fanns 2010 flera naturskyddade områden i Cuba. Av dessa var

(11 av 27 ord)

Befolkning

Demografiskt avviker Cuba på flera sätt från andra latinamerikanska stater. Genom familjeplanering hålls födelsetalet lågt. Dödstalet är också lågt, vilket sammanhänger både med en god hälso- och sjukvård och med befolkningens åldersfördelning.

77 procent av befolkningen bor i städer. Landsbygdens spridda smågårdar (bohíos) ersätts

(44 av 308 ord)

Språk

Officiellt språk och modersmål för hela befolkningen är spanska.

(9 av 9 ord)

Religion

Det finns inga tillförlitliga källor för antalet trossamfund och mängden medlemmar i dessa. Kristendomen, som i dag omfattar uppskattningsvis 60 procent av kubanerna etablerades 1512 av spanska dominikanpräster. Katolska kyrkan legitimerade den spanska kolonialmaktens utrotning av de inhemska religionerna liksom att många

(41 av 287 ord)

Utbildning

Cuba är det land i Latinamerika som satsat mest på utbildning. Cirka 13 procent av statsbudgeten går till utbildning vilket är högst i världen. Höjning av den allmänna utbildningsnivån har skett etappvis efter revolutionen 1959. Genom en omfattande alfabetiseringskampanj 1961 utrotades i stort sett analfabetismen. Samtidigt inrättades vuxenskolor över hela landet, inte minst på landsbygden.

(55 av 390 ord)

Sociala förhållanden

Den kubanska revolutionen förknippas med framför allt de satsningar som gjorts på det sociala området. Bland annat ledde en omfattande jordreform på 1960-talet till att levnadsvillkoren på den starkt eftersatta landsbygden förbättrades. Genom flera fördelningspolitiska åtgärder

(36 av 255 ord)

Näringsliv

Efter revolutionen 1959 blev Cuba alltmer beroende av dåvarande Sovjetunionen. 1972 blev landet medlem av de socialistiska staternas ekonomiska samarbetsorgan SEV (COMECON).

Mellan 1975 och 1990 var Cubas ekonomiska strategi upplagd efter planhushållningsprinciper med femårsplaner som var integrerade med övriga SEV-medlemmars. Sovjetunionen köpte framför allt kubanskt socker till överpris i utbyte mot ekonomiskt och militärt stöd.

Efter Sovjetunionens sammanbrott 1991 skedde en långsam omdaning av Cubas ekonomi mot marknadshushållning. Mellan 1990 och 1993 sjönk BNP med 35 procent, varför en

(80 av 587 ord)

Jordbruk

Bördig jordmån och lämpligt klimat ger goda odlingsförutsättningar, även om såväl tropiska cykloner som torka tidvis förorsakar svårigheter. Före 1959 bedrevs jordbruket i regel extensivt på stora gods, huvudsakligen sockerplantager ägda av amerikanska företag. Efter revolutionen förstatligades dessa, och det privata jordinnehavet (totalt cirka 10 procent av

(47 av 334 ord)

Skogsbruk

I provinsen Pinar del Río längst i väster samt inom öns

(11 av 43 ord)

Fiske

Cuba har satsat på en utveckling av fisket, bland annat genom

(11 av 59 ord)

Mineral

Cubas mineraltillgångar är främst koncentrerade till landets östra delar. Här finns

(11 av 55 ord)

Energi

Cubas energiförsörjning baseras till stor del på oljeimport från Venezuela. Värmekraftverk

(11 av 58 ord)

Industri

Efter revolutionen 1959 byggde Cuba upp en industriproduktion med hjälp från Sovjetunionen och övriga öststater. Tillverkningsindustrin koncentrerades främst till Havannaområdet och till Santiago de Cuba. Provinshuvudstäderna, till exempel Santa

(29 av 201 ord)

Utrikeshandel

USA:s blockadpolitik efter 1960 medförde att Cubas handel nästan uteslutande riktades mot Sovjetunionen och Östeuropa. Fram till 1990 avsattes 3/4 av Cubas export på den sovjetiska marknaden, och Sovjetunionen svarade samtidigt för 2/3 av Cubas import, främst bestående av livsviktiga oljeleveranser och maskiner till

(44 av 314 ord)

Kommunikationer

Både väg- och järnvägsnäten är väl utvecklade. Järnvägen används främst för godstransporter. De nationella linjerna uppgår

(16 av 112 ord)

Massmedier

Dagstidningsspridningen i Cuba är förhållandevis stor (118 ex. per 1 000 invånare, 2000). År 1990 tillkännagav Castro att kommunistpartiets organ Granma

(20 av 139 ord)

Statsskick och politik

(1 av 1 ord)

Statsskick

Cubas författning, som antogs 1976 genom en folkomröstning, definierar Cuba som en socialistisk stat, ledd av kommunistpartiet och inspirerad av den marxist-leninistiska läran. Planekonomi, statsmonopol på landets viktiga resurser och industrier fastslås också i

(34 av 239 ord)

Politik

Landets politiska liv domineras i praktiken helt av kommunistpartiet och dess stödorganisationer (Kommunistisk ungdom, Fackföreningarnas centralorganisation, Kubanska kvinnoförbundet, olika studentorganisationer osv.).

Partiet, som bildades 1961 under namnet Organizaciones Revolucionarias Integradas (ORI), antog 1965 sitt nuvarande namn, Partido

(37 av 258 ord)

Rättsväsen

Revolutionen har inte brutit den rättsliga kontinuiteten, utan ett antal förrevolutionära lagar är alltjämt gällande, bl.a.

(16 av 114 ord)

Mänskliga rättigheter

Den kommunistiska revolutionen och det auktoritära styre som Fidel Castro inledde 1959 (se Historia) lever i allra högsta grad vidare i den kubanska regimens politik. Social rättvisa är alltjämt målet för det ekonomiska och politiska systemet (se Sociala förhållanden) samtidigt som Cuba vidmakthåller sin position som det enda landet i Latinamerika som

(52 av 366 ord)

Försvar

Försvaret skars ned markant vid kalla krigets slut 1991, och utlandsstationerade förband i bl.a. Angola togs hem. Försvaret bygger numera på selektiv värnplikt med

(24 av 169 ord)

Litteratur

Vid 1800-talets början var José María Heredia under ett kort, stormigt liv engagerad i Cubas strävanden mot en frigörelse från Spanien. Han levde tidvis i exil. Hans poesi inleder romantiken på Cuba. Denna fick sin

(35 av 246 ord)

Drama och teater

En teatertradition skapades i Cuba vid 1900-talets början och förstärktes genom tillkomsten av Teatro

(14 av 99 ord)

Film

Cuba hörde till pionjärerna inom den latinamerikanska filmproduktionen. Före revolutionen 1959 producerades ca 80 långfilmer, mestadels melodramer. Den första långfilmen ”Manuel García” (”El Capitán Mambí y Libertadores o guerrilleros”) gjordes 1913 av den tidiga stumfilmstidens dominerande regissör Enrique Díaz Queseda (1882–1923).

Först efter revolutionen fick dock filmproduktionen en konstnärlig betydelse med internationellt

(52 av 368 ord)

Konst

Den kubanska bildkonsten är relativt ung och visar stark påverkan av västerländska strömningar. Målaren och tecknaren Eduardo Abela

(18 av 128 ord)

Arkitektur

Cuba blev en mötesplats för kolonial handel och en scen för konfrontationer mellan kolonialmakterna. Arkitekturen på 1500- och 1600-talen präglades av olika

(22 av 154 ord)

Musik

Genom sitt geografiska läge och sitt under lång tid rika och

(11 av 54 ord)

Folk- och populärmusik

Den kubanska musiken har vuxit fram i ett samspel mellan spanska och afrikanska drag. Det indianska bidraget begränsar sig till instrumenten maracas och eventuellt güiro (gurka). Det afrikanska arvet är tydligast i santeríamusiken, med rötter i yorubakulturen i nuvarande Nigeria.

Den kultiska sången ackompanjeras främst av timglasformade batá-trummor. Folken av bantuursprung har främst bidragit med tumbadoras (congatrummor). Det spanska inflytandet märks tydligast i punto guajiro, en ofta improviserad text, sjungen till bland annat gitarr och den gitarrliknande tres. En

(79 av 590 ord)

Klassisk musik

Den första betydande kompositören, Estéban Salas (1725–1803), var verksam som kapellmästare vid katedralerna i Santiago de Cuba

(17 av 120 ord)

Dans

Cubas dans och dansmusik, där afrikanskt, spanskt och även franskt inflytande

(11 av 75 ord)

Förhistoria

Cuba och de andra större öarna i Antillerna blev föremål för

(11 av 64 ord)

Historia

Columbus landsteg 27 oktober 1492 på Cuba, vars namn är en förkortning av det indianska namnet Cubanacán. Ön befolkades då av indianfolk (siboney, arawak och taino). Den spanska erövringen inleddes 1511 av Diego Velázquez, och de första städerna anlades omedelbart därefter, bl.a. Havanna (1515). Efter en kortvarig uppgångsperiod gick öns utveckling bakåt. Guldfyndigheterna tog snabbt slut, och indianerna decimerades av hänsynslös utsugning och av sjukdomar som infördes genom européerna. Andra erövringsmål lockade bort spanjorerna från ön.

På 1520-talet kom de

(80 av 2062 ord)

Medverkande

  • Anders Jönsson
  • Anna Greta Ståhle
  • Arne Jakobsson
  • Claes Brundenius
  • Curt Dahlgren
  • Dag Retsö
  • Erik Magntorn
  • Germán Perotti
  • Göran Andersson
  • Göran G. Lindahl
  • Hernán Horna
  • Ingvar Svanberg
  • Jan Ovesen
  • Jan von Konow
  • Jessica Christoffersen
  • Johan Schmidt
  • Johanna Broman Åkesson
  • Kjell A. Johansson
  • Lars Magnus Hedin
  • Lars Åhlander
  • Mauricio Rojas
  • Michael Bogdan
  • Michael Tapper
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Noel Broadbent
  • Pedro van der Lee
  • Ragnar Hall
  • Sven Behrens
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors

Litteraturanvisning

Natur:
A. Smith, Flora de Cuba 1–5 & supplement (1946–69).
Befolkning och etnografi
M.C. Forte (utgivare), Indigenous Resurgence in the Contemporary Caribbean: Amerindian Survival and Revival (2006).
Utbildning:
M. Carnoy (utgivare), Schooling in a Corporate Society (2:a upplagan 1975).
Statsskick och politik:
M. Azicri, Cuba: Politics, Economics and Society (1988);
E. Björklund, Kuba – Antillernas pärla (1984);
A. Valladares, Där allt hopp var ute: Mina år i Castros fängelse (svensk översättning 1988).
Litteratur:
J.A. Goytisolo, Nueva poesía cubana (1972);
R.D. Souza, Major Cuban Novelists (1976);
L. Söderberg (utgivare), Kubas poeter drömmer inte mer (1969);
C. Vitier, Cincuenta años de poesía cubana (1902–1952) (1952).
Drama och teater:
R. Leal, Breve historia del teatro cubano (1980).
Musik:
A. Carpentier, La música en Cuba (1979);
A. León, Música folklórica cubana (1964).
Historia:
Aviva Chomsky, A History of the Cuban Revolution (2011);
J. Habel, Cuba: The Revolution in Peril (1991);
F.W. Knight, Slave Society in Cuba During the Nineteenth Century (1970);
Björn Kumm, Fidel Castro (2011);
R.F. Smith (utgivare), Background to Revolution (1966);
K.L. Stoner, From the House to the Streets: The Cuban Woman’s Movement for Legal Reform, 1898–1940 (1991).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Cuba. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/cuba