(1 av 1 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Förhistorisk tid

Det öppna danska landskapets stendösar och gravhögar är idag de enda synliga spåren av ett förhistoriskt byggande i Danmark. Genom arkeologiska fynd

(22 av 155 ord)

Medeltiden

De första kyrkorna i Danmark var rektangulära träkyrkor, uppbyggda som stavbyggnader med vertikalt tätt ställda plankor. Taken bars antingen direkt på väggarna eller på fristående stolpar. Stenkyrkor började man bygga redan kring mitten av 1000-talet men först i början av 1100-talet kom man igång i större skala. Fram till ca 1250 byggdes i det dåvarande danska riket nästan 1 800 stenkyrkor av vilka merparten, i mer eller mindre om- eller tillbyggt skick, än idag står kvar och utgör ett betydande kultur-

(80 av 621 ord)

Renässansen och Kristian IV-stilen

Med reformationen 1536 miste kyrkan sin makt, och kungen och adeln blev de främsta byggherrarna. Herrgårdar byggdes i stort antal över hela Danmark, men renässansens formideal framträdde främst

(28 av 198 ord)

Barock och rokoko

Först genom Kristian IV:s byggande av monumentalbyggnader fick Köpenhamn karaktär av rikets huvudstad, och kring mitten av 1600-talet blev stadens befästningar förstärkta. Efter enväldets införande 1660 koncentrerades en betydande del av Danmarks

(32 av 232 ord)

Klassicismen

Klassicismen kom till Danmark med den franska arkitekten Nicolas Henri Jardin. Denne efterträdde 1754 Eigtved som professor vid Kunstakademiet, och hans idéer fördes vidare av hans elever i de välproportionerade byggnader med avgränsade klassiska detaljer som karakteriserar den danska

(39 av 276 ord)

Den fria och den akademiska historicismen

Nya byggnadsmaterial, bl.a. gjutjärn, introduceras kring 1800-talets mitt, och intresse väcktes åter för den murade, oputsade väggen. I en fri historicism skapade Johan Daniel Herholdt universitetsbiblioteket i Köpenhamn (1856–61)

(29 av 201 ord)

1900-talet

Genombrottsverket för en ny arkitektursyn i Danmark kring 1900 blev Köpenhamns rådhus (1892–1905) av Martin Nyrop. I stället för den akademiska stilkorrektheten sattes här uttrycket för material och hantverk främst medan stilassociationerna var blandade. Rådhuset fick stor betydelse i nordisk arkitektur, inte minst för Stockholms stadshus. Anknytningen till en förindustriell tradition varierades fint i Ulrik Plesners och Thorvald Bindesbølls arbeten på Skagen samt med betonad etisk-religiös hållning i P.V. Jensen Klints arbeten, främst Grundtvigskyrkan i Köpenhamn (1920–40). Associationer till engelsk

(80 av 651 ord)

2000-talet

Dansk arkitektur efter millennieskiftet präglas av flera parallella strömningar, där både nyfunktionalism och postmodernism gör sig gällande. Tillbyggnaden till Det kongelige Bibliotek i Köpenhamn, kallat Den sorte diamant, invigt 1999 och

(31 av 215 ord)

Medverkande

  • Björn Linn
  • Hans Ponnert
  • Ingemar Breithel
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Arkitektur. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/danmark/arkitektur