Demokratiska partiet, politiskt parti i USA. Föregångaren till Demokratiska partiet bildades

(11 av 38 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Antifederalism, inbördeskrig och förbudsstrid

Vid presidentvalet 1800 segrade Thomas Jefferson med ett program som gick ut på största möjliga självstyre för de enskilda delstaterna, varefter man tog namnet Republikanska partiet. Efter kriget mot England 1815 kom partiet att bli allenarådande, och de politiska striderna kom att äga rum inom detta. Två fraktioner inom partiet formerades. Runt Henry Clay och

(55 av 392 ord)

Från Franklin D. Roosevelt till Donald Trump

Vändpunkten kom under depressionen på 1930-talet, då Demokratiska partiet kom att svetsas samman under Franklin D. Roosevelts ledning och blev dominerande fram till slutet av 1960-talet. Partiet hade fortfarande sin styrka i södern samt bland arbetare och etniska minoriteter i nordstaternas städer.

Partiet slog in på en ny politik, ”New Deal”, med målsättningen att med hjälp av statliga ingripanden i ekonomi och socialpolitik skapa en välfärdsstat. Detta innebar en total omsvängning av partiets

(73 av 521 ord)

Demokratiska partiets väljare

Demokraternas nedgång från början av 1970-talet bör (utöver förklaringarna i föregående text) även ses i ljuset av ekonomiska och demografiska förändringar som missgynnade partiet.

Viktigast var den ökade utflyttningen från nordstaternas industriområden (det så kallade rostbältet) till det så kallade solbältet i södra och sydvästra USA samt medelklassens ökade politiska betydelse. De etniska och religiösa grupper (främst katolska

(58 av 412 ord)

Medverkande

  • Frida Stranne
  • Leif Eliasson

Litteraturanvisning

R.M. Goldman, The Democratic Party in American Politics (1966);
H.S. Parmet, The Democrats: The Years after FDR (1976);
R.A. Rutland, The Democrats: From Jefferson to Carter (1979).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Demokratiska partiet. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/demokratiska-partiet