dissonaʹns (senlatin dissonaʹntia ’missljud’, av diʹssono ’ljuda olika’, ’inte stämma överens’), motsats till konsonans, egenskap som tillkommer samklangen av två eller flera samtidigt ljudande sinustoner. Dissonans innebär att tonerna

(29 av 207 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Johan Sundberg
Källangivelse
Nationalencyklopedin, dissonans. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dissonans