djurspråk.
djurspråk. Olika djurarter kommunicerar i olika stor utsträckning med djur av
(11 av 58 ord)Vem man är
Det mesta av det som vi ser av starka färger och egendomliga former i djurvärlden, eller hör i läten och sång, är i första hand djurets sätt att annonsera sin arttillhörighet.
Om det bara finns individer av samma art på en plats kan inga missförstånd uppkomma. Det behövs därför ingen förmåga att identifiera den egna arten. Men om det finns flera arter på samma plats måste en individ kunna känna igen sin egen art, t.ex. på dess kroppsform, färg, lukt
(80 av 875 ord)Hur man känner sig
När det gäller nästa huvudsektor av djurens signaler, hur man känner sig, gäller i stort sett samma principer som för de signaler som anger vem man är. Signalerandet kan ske med ändringar av kroppsform (eller kroppshållning), särskilda beteenden, färgförändringar, läten, lukter osv. Råmaterialet till signalerna är oftast fysiologiska förändringar eller beteendeändringar, som ursprungligen har varit en automatisk följd av det inre tillståndet, men som sedan under evolutionen har överdrivits och ritualiserats till signaler. Det som i dessa fall signaleras är
(80 av 586 ord)Vad man tänker göra
Det tredje området är mindre komplicerat än de två första. I de flesta fall gör individen en s.k. intentionsrörelse, en början på det beteende man tänker utföra. Man kan höja ”handen” till slag, visa tänderna, huka sig ned för att ta sats, lyfta vingarna till uppflog,
(46 av 326 ord)Människors språk och djurens signaler
En avgörande skillnad mellan människans språk och djurens signaler är att de flesta djursignaler saknar avsiktlighet och att djurens signaler är helt bundna till det aktuella sammanhanget, till kontexten. Det är endast sällan man kan konstatera att ett djur har en uppfattning om vilken verkan en signal kan ha på en mottagare. Många signaler, inte minst de som visar känslotillstånd, kan avges även om det inte finns någon mottagare. Den överväldigande majoriteten av djursignaler är också mer eller mindre
(79 av 564 ord)