DNA (förkortning av engelska deoxyribo-nucleic-acid), deoxiribonukleinsyra, den makromolekyl som utgör genomet

(11 av 108 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Struktur

För att förstå hur DNA-molekylen kan bestämma uppbyggnaden av proteiner måste man känna till dess struktur. Makromolekylen DNA består av tusentals enheter, nukleotider, vilka med kovalenta bindningar

(27 av 186 ord)

Storlek

Varje varv i spiralen omfattar tio baspar och svarar mot en höjd av 3,4 nm (nanometer) längs spiralaxeln. Diametern hos dubbelspiralen är ca 2 nm. Längden hos en DNA-molekyl kan vara avsevärd. En humancell innehåller ca 3 miljarder

(37 av 260 ord)

Bassekvensen och den genetiska koden

Ordningsföljden mellan baserna i kedjan (bas-sekvensen) utgör grunden för en informationskod, ett genetiskt språk, där alfabetet

(16 av 113 ord)

Transkription och translation, från DNA till protein

Ordningsföljden av kodorden längs DNA-kedjan definierar i sin tur ordningen av aminosyrorna i proteinet. En gen

(16 av 108 ord)

Replikation, kopiering av DNA

DNA-molekylens andra viktiga egenskap, att den genetiska informationen kan överföras till efterkommande generationer, hänger samman med dess dubbelkedjestruktur och

(19 av 132 ord)

Mutationer

DNA-molekylen kan skadas av högenergetisk strålning och av vissa kemiska ämnen. Cellen har

(13 av 92 ord)

Medverkande

  • Bengt Nordén
  • Stefan Nordlund
Källangivelse
Nationalencyklopedin, DNA. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dna