dop (grekiska baʹptisma), den rituella handling med nedsänkning i eller ösning med vatten, varigenom någon enligt kristen tro renas från synden, förnyas och upptas i den

(26 av 184 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Det kristna dopet

Det kristna dopet förutsätter tro på Jesu uppståndelse och nämns därför endast på ett ställe i evangelierna, i den s.k. dopbefallningen (Matteusevangeliet 28:19), där den uppståndne Jesus talar. Redan år 50 i Paulus brev, var dopseden allmän i de kristna församlingarna. Dopet skedde ”i Jesu namn” eller i det senare allmänna ”i Faderns och Sonens och den helige Andes namn” (Matteusevangeliet 28:19). Genom

(63 av 448 ord)

Den lutherska och den kalvinska reformationen

Den lutherska och den kalvinska reformationen medförde vissa förenklingar i dopritualet men inga radikala förändringar. Omkring år 1500 fanns det allmän sed i väster att ösa endast barnets huvud, vilket också övertogs av de flesta reformatoriska kyrkorna.

(37 av 264 ord)

Seder och bruk

Seder och bruk kring barndopet – i Sverige såväl som på andra håll – har ofta förknippats med folktro, och gemensamt för dem alla är att de avses främja barnets lycka.

Enligt kyrkolagen 1686 skulle dopet – i överensstämmelse med kanonisk ordning – ske inom åtta dagar efter barnets födelse. Ofta förekom det emellertid att allmogen begärde att barnen skulle döpas redan ett par dagar gamla. Att ha en

(69 av 492 ord)

Medverkande

  • Nils-Arvid Bringéus
  • Per Beskow

Litteraturanvisning

Allmänt:
G. Barth, Die Taufe in frühchristlicher Zeit ( 1981);
G.R. Beasley-Murray, Baptism in the New Testament ( 1962);
L. Eckerdal, Vägen in i kyrkan: Dop, konfirmation, kommunion – aktuella liturgiska utvecklingslinjer Statens offentliga utredningar 1981:66 (om olika konfessionella traditioner);
B. Neunheuser, Taufe und Firmung ( 1956; om romersk-katolsk tradition);
A. Schmemann, Av vatten och ande (2:a upplagan 1976;om ortodox tradition).
Seder och bruk:
Kulturen 1957;
N.-A. Bringéus, ”Svenska dopseder”, Fataburen 1971;
L. Rangström, ”Kring kungliga födslar och dop”, i M. von Baumgarten-Lindberg (utgivare), Kungliga barn i tid och rum ( 1989).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, dop. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dop