Eʹlam, hebreiska Elaʹm, elamitiska Haltaʹmti, akkadiska Elaʹmtu, forntida kulturområde i nuvarande

(11 av 77 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Det äldsta Elam

Ca 5500 f.Kr. började en stadskultur utvecklas på Elams flodslätt. Den tidiga keramiken, uppkomsten

(14 av 99 ord)

Gammalelamitiska perioden

Under Urs tredje dynasti (ca 2100–2000 f.Kr.) styrde sumererna tidvis västra Elam, men även inhemska

(15 av 103 ord)

Medelelamitiska perioden

Susa intogs av den kassitiske kungen Kurigalzu II under 1300-talet f.Kr., men

(12 av 83 ord)

Nyelamitiska perioden

Under årtusendet närmast före Kr.f. tycks de östra delarna av det som tidigare var Elam ha hört

(17 av 120 ord)

Skrift och språk

Omkring 3000 f.Kr., kort efter skriftens uppfinning i Sumer, skapades även i Elam en bildskrift, den s.k. proto-elamitiska skriften, för administrativa och ekonomiska behov. Denna skrift, som

(27 av 188 ord)

Medverkande

  • Olof Pedersén

Litteraturanvisning

P. Amiet, Elam ( 1966);
E. Carter & M.W. Stolper, Elam: Surveys of Political History and Archaeology ( 1984);
W. Hinz, Das Reich Elam ( 1964);
W. Hinz & H. Koch, Elamisches Wörterbuch 1–2 ( 1987);
E. Reiner, ”The Elamite Language”, Handbuch der Orientalistik 2 ( 1971).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Elam. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/elam