elektroluminiscens
eleʹktroluminiscens [-ʃɛʹns eller -sɛʹns], alstring av ljus genom rörelse av elektroner genom vissa (elektroluminiscenta) material, t.ex. zinksulfid.
Elektroluminiscens används i lysdioder och halvledarlasrar, varvid den laddningsinjicerande kontakten är en pn-övergång. Den första dokumenterade observationen av elektroluminiscens gjordes 1907 av den brittiske ingenjören H.J. Round (1881–1966). En likspänning lades över en kristall av kiselkarbid varvid ljus utsändes från den ena kontakten. År 1936 upptäckte den franske fysikern Georges
Källangivelse