elektronmikroskop, en grupp av instrument som på olika sätt kan avbilda föremål i mycket stark förstoring. Gemensamt för dem är att de utnyttjar elektroner vid bildalstringen. Det var Louis

(29 av 203 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Transmissionselektronmikroskop

De första elektronmikroskopen var transmissionselektronmikroskop (TEM), där en mycket smal elektronstråle genomlyser objektet varefter den breds ut för att projicera en förstorad bild av objektets inre struktur. Likheten med projektion av diabilder är slående. Den optiska uppbyggnaden av detta elektronmikroskop är också helt analog med uppbyggnaden av de ljusmikroskop som används för att studera preparat i genomlysning. Ljusmikroskopets glödlampa har bytts mot en elektronkälla och glaslinserna mot elektromagnetiska linser i form av strömgenomflutna spolar. Som elektronkälla (elektronkanon) utnyttjas oftast en

(80 av 579 ord)

Svepelektronmikroskop

Den i dag vanligaste typen av elektronmikroskop är svepelektronmikroskopet (SEM), vars främsta egenskap är förmågan till ytavbildning i stark förstoring med utomordentligt stort skärpedjup. I detta fall spelar provtjockleken ingen roll, eftersom man detekterar de elektroner som sprids bakåt ut ur den bestrålade provytan i stället för dem som sprids i framåtriktningen. Principen för bildalstring i svepelektronmikroskopet beskrevs redan på 1930-talet av Manfred von Ardenne och Max Knoll (1897–1969) i Tyskland. Den kunde dock inte realiseras på grund av bristande

(80 av 641 ord)

Andra typer av elektronmikroskop

Mikrosond kallas en typ av svepelektronmikroskop vars primära funktion är den just beskrivna grundämnesanalysen med röntgendetektion och där ytavbildningen är av sekundär betydelse. Mikrosondens elektronstråle har betydligt större intensitet än svepelektronmikroskopets, vilket möjliggör större känslighet och bättre noggrannhet vid analys men sämre upplösning vid avbildning. Se elektronmikrosond.

Det är också möjligt att analysera hur olika grundämnen fördelar sig utefter en horisontell linje

(62 av 442 ord)

Utvecklingstrender inom elektronmikroskopin

Den grundläggande principiella uppbyggnaden av transmissions- och svepelektronmikroskopet har varit oförändrad alltsedan dessa introducerades.

(14 av 100 ord)

Biologisk användning

Elektronmikroskopet har inom loppet av tre decennier möjliggjort en ansenlig del av framstegen inom biologi och molekylärbiologi, t.ex. vidgat kunskaperna om hur arvsmassan (DNA) kan förändras och hur celler kommunicerar samt gett inblick i andra former av cellaktivitet. Elektronmikroskopet har också medfört en förbättring av den morfologiska diagnostiken av såväl tumörsjukdomar som andra sjukdomsprocesser med ljusmikroskopiskt svårtolkade eller inte påvisbara förändringar.

De vävnadsprov som skall undersökas i elektronmikroskop måste

(69 av 490 ord)

Utvecklingstrender

I huvudsak är biologiskt utvecklingsarbete inom elektronmikroskopi inriktat på förbättring av preparationsmetoderna och att skapa nya känsliga histokemiska och immunologiska markörer. Redan nu används immunologiska markörer

(26 av 184 ord)

Medverkande

  • Bo Forslind
  • Staffan Söderberg
  • Sture Hogmark

Litteraturanvisning

Bo Forslind, Elektronmikroskopi – teori och praktik ( 1981);
Joseph I. Goldstein, Scanning Electron Microscopy & X-ray Microanalysis ( 1981);
Sture Hogmark & Staffan Jacobson, Svepelektronmikroskopi i praktik och teori ( 1989).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, elektronmikroskop. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/elektronmikroskop