embryo (nylatin och medeltidslatin, av grekiska eʹmbryon ’foster’), individ under tidig utveckling från befruktad äggcell. Hos vissa djur

(18 av 124 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Djur inklusive människan

När den befruktade äggcellen delas börjar klyvningsfasen, under vilken ägget delas upp i flera celler utan att det sker någon celltillväxt. Vanligen bildas först två celler, sedan fyra, åtta, sexton etc. Resultatet blir vanligen en cellklump, en morula, vilken sedan blir ihålig och bildar en blåsformig blastula. I den kan man ofta urskilja en animal pol med små celler och en vegetativ pol med större celler. Vid gastrulationen sker en omlagring så att det uppstår en gastrula, där cellerna i den

(80 av 710 ord)

Växter

I botaniken är ett embryo ett anlag till en planta. Hos

(11 av 68 ord)

Fröväxter

Fröväxternas embryoutveckling är i allmänhet mer omfattande än den hos mossor och ormbunksväxter och omfattar utvecklingen av fröämnet, embryosäcken, frövitan, embryot och pollenkornen samt även själva befruktningen. Fröväxternas

(28 av 200 ord)

Mossor och ormbunksväxter

Hos mossorna utvecklas embryot i den nedre delen av det honliga könsorganet, arkegonet, och

(14 av 99 ord)

Medverkande

  • Anders Lundquist
  • Lars Olof Björn
  • Olle G. Olsson
  • Patrick Meurling

Litteraturanvisning

B. Alberts m.fl., Molecular Biology of the Cell ( 2007);
L. Wolpert m.fl., Principles of Development ( 2007)
Gwenda L. Davis, Systematic Embryology of the Angiosperms ( 1966);
P. Maheshwari, An Introduction to the Embryology of the Angiosperms ( 1950);
P. Maheshwari, Recent Advances in the Embryology of Angiosperms ( 1963).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, embryo. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/embryo