energibalans, term som används inom exempelvis fysiologi och som betecknar den praktiska tillämpningen av termodynamikens första huvudsats. Denna säger att energi inte kan försvinna eller skapas i ett

(28 av 194 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Kroppens energiomsättning

Kroppens energiomsättning består främst av två komponenter: basalomsättningen och den energi som åtgår för fysiskt arbete. Med basalomsättningen avses den energi som går åt för att upprätthålla normal kroppstemperatur och membranpotential samt för de basala funktionerna i vila hos kroppens organ. Den är väsentligen relaterad till vikten av den aktiva delen av alla celler i kroppen eller kroppens aktiva

(59 av 421 ord)

Samspelet mellan kostintag och fysisk aktivitet

Energibalansens utfall i form av kroppsvikt, kroppssammansättning och fysisk prestationsförmåga avgörs av samspelet mellan kostintag och graden av fysisk aktivitet. Kostintaget beror i sin tur på aptit, tillgång till föda, födans sammansättning

(32 av 222 ord)

Fysiologiska signaler som inverkar på energibalansen

Sköldkörtelns hormon trijodtyronin (T3) påverkar ämnesomsättningens intensitet. Vid överfunktion av sköldkörteln (tyreotoxikos), ökar kroppens värmeproduktion och

(16 av 114 ord)

Läkemedel

Med ökande fetmaförekomst ökar efterfrågan på läkemedel som påverkar energibalansen via mindre aptit, sämre upptag eller ökad energiomsättning.

(18 av 123 ord)

Medverkande

  • Jörgen Malmquist
  • Lars Ellegård
  • Leif Hambraeus
Källangivelse
Nationalencyklopedin, energibalans. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/energibalans