engelska, på engelska English, ett germanskt språk som framför allt efter

(11 av 63 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Engelskans plats i världen

Engelska intar en central plats i det internationella umgänget och har stor betydelse för kommunikation inom en rad områden, såsom vetenskap, utbildning, ekonomi, politik, diplomati, flyg, sjöfart, radio, TV, informationsteknologi, populärmusik, turism, internationell affärsverksamhet, sport och reklam. Denna språkliga dominans

(40 av 281 ord)

Språkliga varianter

Engelska språket talas på jordens alla kontinenter. Liksom alla andra språk har engelskan utvecklats i tid och rum. Det finns därför olika varianter. Här kommer vi att beskriva två huvudvarianter, brittisk

(31 av 221 ord)

Brittisk engelska

Liksom alla andra språk uppvisar engelskan i Storbritannien lokala och sociala skillnader. De genuina dialekterna var länge på tillbakagång, men på senare tid har

(24 av 166 ord)

Amerikansk engelska

Trots landets storlek både till yta och till folkmängd är uttalet av engelskan i USA anmärkningsvärt enhetligt. Den variant som har den största utbredningen, ofta kallad General

(27 av 192 ord)

Övriga engelskspråkiga länder

I engelskspråkiga länder är det tryckta skriftspråket förvånansvärt enhetligt med tanke på engelskans geografiska utbredning. Utanför USA ligger uttalsnormen närmare den brittiska än den amerikanska, men i

(27 av 189 ord)

Engelskans ordförråd

Engelskan är ett västgermanskt språk, alltså släkt med språk som svenska, danska och tyska, men större delen av dess ordförråd kommer faktiskt från romanska språk. Skälet till att engelskan ändå kallas ett germanskt språk är att dess grammatik är närmare släkt med svenska, danska och tyska än med exempelvis franska och spanska. Dessutom är engelska

(55 av 391 ord)

Språkets historia

Engelska språkets historia delas traditionellt in i tre stora perioder: fornengelska

(11 av 50 ord)

Fornengelska (ca 450 till ca 1100)

Arkeologiska fynd visar att flera olika germanska stammar, från mitten av 400-talet och något sekel framåt, bosatte sig i det som i dag kallas England. Engelska språket har sitt ursprung i de olika dialekter som germanerna förde med sig från nuvarande Danmark, Nederländerna och Tyskland. De äldsta bevarade engelska texterna skrevs med runor. Kristna missionärer införde under 600-talet det latinska alfabetet med

(62 av 441 ord)

Medelengelska (ca 1100 till ca 1500)

Inför hotet från vikingarna sökte det engelska kungariket Wessex en allierad i hertigdömet Normandie i vad som i dag är norra Frankrike. När Edvard Bekännaren dog utan arvingar gjorde den normandiske hertigen Vilhelm (senare känd som Vilhelm Erövraren) anspråk på Englands tron. Han besegrade de engelska styrkorna vid Hastings år 1066, och efter den normandiska erövringen av England kom engelska språket under starkt franskt inflytande under 300 år.

Under den medelengelska perioden införde franskspråkiga skrivare nya bokstavskombinationer, och en del

(80 av 648 ord)

Modern engelska (ca 1500 till i dag)

Under de 200 åren efter det att William Caxton hade börjat trycka böcker i England genomgick engelska språket ytterligare förändringar, och det är under denna period som ett modernt standardspråk växer fram. Det är framför allt tre historiska skeden som är viktiga för språkets utveckling: renässansen, reformationen och restaurationen.

Renässansen i England sträcker sig

(54 av 385 ord)

Engelskundervisningen i Sverige

Vid de svenska statliga läroverken fick de moderna språken plats som läroämnen först genom skolreformen 1807, då engelskan blev ett frivilligt ämne. Från

(23 av 160 ord)

Medverkande

  • Jan Svartvik

Litteraturanvisning

Allmänna handböcker:
D. Crystal, The Cambridge Encyclopedia of the English Language ( 2003);
D. Crystal, English as a Global Language ( 2003);
B. Garner, Garner’s Modern American Usage ( 2009);
T. McArthur & R. McArthur, Concise Oxford Companion to the English Language ( 2005);
P. Peters, The Cambridge Guide to English Usage ( 2004);
J. Svartvik & G. Leech, English – One Tongue, Many Voices ( 2006);
G. Tottie, An Introduction to American English ( 2002).
Ordböcker:
Australian Oxford Dictionary ( 2004);
Longman Dictionary of Contemporary English ( 2006);
Nationalencyklopedins engelska ordbok, www.ne.se;
Norstedts stora engelsk-svenska ordbok (1999);
Norstedts stora svensk-engelska ordbok ( 1999);
Oxford Advanced Learner’s Dictionary of Current English ( 2005);
Oxford English Dictionary, www.oed.com;
The American Heritage College Dictionary ( 2010);
The Macquarie Dictionary ( 2006);
The New Zealand Oxford Dictionary ( 2005);
Webster’s New College Dictionary ( 2008).
Grammatik:
M. Halliday & C. Matthiessen, An Introduction to Functional Grammar ( 2004);
R.D. Huddleston & G.K. Pullum, The Cambridge Grammar of the English Language ( 2002);
R. Quirk m.fl., A Comprehensive Grammar of the English Language ( 1985);
J. Svartvik & O. Sager, Engelsk universitetsgrammatik ( 1996).
Språkets historia och dess varianter:
J. Algeo, British or American English? ( 2006);
J. Ayto, Word Origins ( 2008);
L. Bauer, International Varieties of English ( 2002);
A.C. Baugh & T. Cable, A History of the English Language ( 2002);
N.F. Blake, A History of the English Language ( 2003);
V. de Klerk, Focus on South Africa ( 1996);
J. Holm, An Introduction to Pidgins and Creoles ( 2000);
The Concise Oxford Dictionary of English Etymology ( 1993);
P. Trudgill, Language in the British Isles ( 1984);
P. Trudgill & J. Hannah, International English: A Guide to Varieties of Standard English ( 2002).
Uttal:
A. Cruttenden, Gimson’s Pronunciation of English ( 2008);
J. Wells, Longman Pronunciation Dictionary ( 2008).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, engelska. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/engelska