epik
epik (franska épique, efter latin eʹpicus/grekiska epikoʹs ’episk’, till epos), berättande litteratur, en av de litterära grundformerna mellan den subjektiva lyriken, som talar ur människans inre, och dramatiken, där ordet tvärtom – i teaterns form – objektiveras via aktörerna.
Epik avser alltså resultatet av den episka aktiviteten, berättandet, vilket kan försiggå muntligt eller skriftligt, seriöst eller skämtsamt, frodigt målande eller knappt och krönikemässigt, under sanningsförsäkran eller fritt fabulerande samt med ytterligt stora variationer när det gäller produktens omfång. Storformen, ett versifierat epos, var hos Aristoteles och i den västerländska
Litteraturanvisning
Information om artikeln
Medverkande
Staffan Björck
Källangivelse