estetik (bildning till grekiska aisthētikoʹs, i sin tur bildat till ta aisthētaʹ ’det sinnliga’, ’det förnimbara’), en term som används i många, delvis besläktade, betydelser inom filosofi, konst, litteratur etc. De vanligaste betydelserna är:

1) förnimmelsekunskap,

2) läran om det sköna

(41 av 288 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Problemområden

En huvudgrupp estetiska frågor aktualiseras av konstskapande och kreativitet. En annan gäller konstverks och estetiska objekts natur. En tredje grupp avser erfarenheter och upplevelser av konst och estetiska objekt av skilda slag. I samtliga fall gäller det att avgränsa det som diskuteras, samt

(43 av 306 ord)

Estetikens historia

Antikens smakuppfattning var på det hela taget objektivistisk i den meningen att man tänkte sig att det sköna var oberoende av människors vilja och betraktande. Platon spelade en viktig roll i estetikens historia genom sin politisk-religiösa uppgörelse med de avbildande konsterna. Begreppet imitation (mimesis) är centralt i hans estetik. Med utgångspunkt i

(52 av 368 ord)

Några forskningstraditioner i vår tid

Inom den fenomenologiska traditionen har ett flertal forskare, inspirerade av Franz Brentano och Edmund Husserl, analyserat medvetandets innehåll vid konst- och skönhetsupplevelser. Hur skall man förstå den process som det innebär att läsa en dikt eller tolka ett konstverk?

(39 av 277 ord)

Organisationer

I många länder finns nationella estetiska föreningar, t.ex. i Japan, Sydkorea,

(11 av 42 ord)

Estetiken i Sverige

Också i Sverige har forskare inom olika ämnen, främst filosofi, men även konst-, musik- och

(15 av 106 ord)

Estetik och konstskapande

Estetik betecknar också de synsätt och de värderingar som i praktiken gör sig gällande i alla slags konstskapande och bedömning av konst, oavsett om det finns en teoretisk bakgrund. Stil i konsten uppfattas t.ex. ofta som uttryck för en estetik. Den filosofiska estetiken utgår i

(45 av 318 ord)

Medverkande

  • Göran Hermerén
  • Sven Sandström

Litteraturanvisning

T.W. Adorno, Ästhetische Theorie ( 1970);
M.C. Beardsley, Aesthetics from Classical Greece to the Present ( 1966);
M.C. Beardsley, Aesthetics, Problems in the Philosophy of Criticism (2:a upplagan 1981);
D.E. Berlyne (utgivare), Studies in the New Experimental Aesthetics ( 1974);
J. Emt & G. Hermerén (utgivare), Konst och filosofi ( 1990);
R. Français, Psychologie de l’art et de l’esthétique ( 1979);
G. Hermerén, Aspects of Aesthetics ( 1983);
S. Kjørup, Æstetiske problemer ( 1971);
J. Margolis (utgivare), Philosophy Looks at the Arts (3:e upplagan 1987);
G. Pochat, Estetik och konstteori 1–2 ( 1981);
S. Sandström, Se och uppleva ( 1983);
R. Shusterman (utgivare), Analytic Aesthetics ( 1989);
R. Wollheim, Art and its Objects (2:a upplagan 1980).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, estetik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/estetik