fantasy [fæʹntəsi] (engelska, ’fantasi’), litteratur, film och annan konst som varken

(11 av 28 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Litteratur

Uppdelningen i realistisk och fantastisk litteratur är av sent datum och en följd av den rationalistiska världsuppfattningens spridning. Tidigare kunde berättaren fritt blanda verklighet och magi, men gradvis minskade inslaget av fantastiska element och så småningom kom fantasilitteraturen att betraktas som en underavdelning inom den övergripande realistiska berättartraditionen.

Inom den icke-realistiska litteraturen finns fyra huvudsakliga undergrupper: den övernaturliga skräckberättelsen, med rötter främst i ”gothic novel” (se skräcklitteratur) och folksagan; science fiction, som är en kombination av utopismen och den rationalistiska

(80 av 568 ord)

Film

Fantasyfilm är en växande men hittills blygsamt omskriven filmgenre, som består av en mängd olika grupper av filmer. En stor kategori utgörs av filmatiserade myter och legender där de övernaturliga inslagen vävs samman med historisk realism, från Fritz Langs ”Die Nibelungen” (1924) till John Boormans ”Excalibur” (1981) och John McTiernans ”13:e krigaren” (1999). Speciella fantasyteman kan urskiljas under vissa perioder, som de

(62 av 442 ord)

Tecknade serier

Även om USA och Storbritannien varit de främsta producenterna av fantasy i prosaform har det varit tunnsått där med fantasyserier. Mest har det producerats

(24 av 171 ord)

Medverkande

  • Horst Schröder
  • John-Henri Holmberg
  • Michael Tapper

Litteraturanvisning

J. Clute & J. Grant (utgivare), The Encyclopedia of Fantasy (1997);
J.-H. Holmberg, Fantasy (svenska, 1995);
Ø. Myhre, Magiske verdener (1979);
N. Stresau, Der Fantasyfilm (1984);
A. Swinfen, In Defense of Fantasy: A Study of the Genre in English and American Literature since 1945 (1984);
T. Todorov, Introduction à la littérature fantastique (1970).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, fantasy. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fantasy