folkskola, den grundläggande obligatoriska skola som infördes i Sverige 1842. Långt innan denna skola kom fanns det

(17 av 115 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Tillkomsten

Förslag om införande av en allmän skola fördes fram bl.a. av prästeståndet vid 1779 års riksdag och av liberala politiker under 1809 års reformrörelser. Skolor upprättades också i städer och i vissa landsförsamlingar. Skolan sågs som ett lokalt ansvar, och man saknade vid denna tid ännu kommunala organ för detta. Det är betecknande att den riksdag som 1840–41 beslöt om den allmänna folkskolan

(63 av 448 ord)

Stadier och klasser

Samtidigt med de mindre folkskolorna kom småskolorna. Dessa var i motsats till de mindre folkskolorna inte avsedda för landsbygd och glesbygd utan snarare för tätorter där eleverna var så många att de måste delas upp i två eller flera grupper. Denna

(41 av 292 ord)

En enhetligare folkskola

Först omkring 1920 kunde därmed den sexåriga folkskolan anses helt genomförd. År 1937 beslöt riksdagen att folkskolan skulle göras sjuårig, en reform som blev helt genomförd först 1949. I vissa kommuner blev folkskolan åtta- eller nioårig, i något fall tioårig. År 1941 började engelska införas som första främmande språk i folkskolans högre klasser. Specialklasser inrättades, tills vidare i begränsad omfattning. För folkskolan som

(63 av 447 ord)

Medverkande

  • Sixten Marklund

Litteraturanvisning

V. Fredriksson, Svenska folkskolans historia 1–6 (1940–71).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, folkskola. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/folkskola