Fortifikationen, en tidigare organisation med uppgift att bl.a. uppföra, vidmakthålla och förstärka rikets fästningar. Under 1500-talet, långt innan F. fick en fast organisation, anställdes i svensk tjänst utländska militäringenjörer och militärbyggmästare för uppförande av olika befästningsverk, t.ex. Vasatidens borgar. Under Gustav II Adolfs tid organiserades dessa militäringenjörer i fortifikationsfältstater, som åtföljde armén i fält. År 1632 utsågs en svensk, Olof Hansson från Nya Lödöse, adlad Örnehufvud, att vara generalkvartermästare vid fältarmén med uppgift att anlägga fältläger och befästningar och ha

(80 av 759 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Bertil Runnberg

Litteraturanvisning

Ernst Ericsson, Olof Hansson Örnehufvud och svenska fortifikationsväsendet ( 1935);
L. W:son Munthe, Kongl. Fortifikationens historia 1–6 ( 1900–19);
B. Runnberg (red.), Fortifikationen 350 år; 1635–1985 ( 1986);
W. Sjöstrand, Grunddragen av den militära undervisningens uppkomst- och utvecklingshistoria i Sverige till år 1792 ( 1941).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Fortifikationen. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fortifikationen