fotografi (bildning av grekiska phōs ’ljus’ och efterleden -graphiʹa ’-skrift’, av graʹphō ’skriva’, ’inrista’), foto, framställning av bilder på material som

(21 av 148 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Teknisk process

All form av konventionell fotografi bygger på fenomenet att ljus ger svärtning. När den fotografiska emulsionen exponeras – dvs. utsätts för ljus – påverkas den av ljusets energi. De i gelatin inbakade silversalterna omvandlas vid den efterföljande framkallningsprocessen till svart silver i relation till hur mycket ljus de absorberat. Motivets ljusa delar blir mörka, de mörka delarna blir ljusa, och man erhåller en negativ bild uppbyggd av svarta silverkorn. De icke ljuspåverkade – och således oframkallade – silversalterna löses upp

(80 av 956 ord)

Teknikhistoria

Ordet fotografi introducerades av John Herschel i mars 1839, men kunskaperna om kameran och det ljuskänsliga materialet fanns långt tidigare. Den första publicerade bilden av en camera obscura (hålkamera) återfinns i en bok från 1545 av nederländaren Reiner Gemma Frisius. Även Leonardo da Vinci har i sina anteckningar beskrivit camera obscura. Under 1500-talets slut började konstnärer använda camera obscura som rithjälpmedel, och när man sedan försåg ritkameran med en slipad lins gav den en betydligt skarpare och ljusare bild. På

(80 av 1335 ord)

Det konstnärliga uttrycket

Alltsedan tillkomståret 1839 har fotografiets plats bland de sköna konsterna varit omdiskuterad och inte helt självklar. Ett skäl har varit att fotografiet till skillnad mot andra bilder utförs med en mekanisk och optisk apparat och inte direkt av handen. Med fotografiet uppstod en dokumentär revolution och för första gången i historien kunde människan med ljusets hjälp avbilda sig själv och sin miljö. De äldsta fotografierna, de unika dagerrotyperna, har en tidsdoftande skönhet och en medvetet utformad konstnärlig kvalitet. Med Talbots

(80 av 1768 ord)

Bruksfotografi

Då exponeringstiderna för de första dagerrotyperna var långa (10–20 minuter) blev det mot mera orörliga motiv – hus, monument, landskap – som de första fotograferna riktade sina kameror. Redan 1839 försåg fransmannen N.P. Lerebours konstnärer och författare med dagerrotypiutrustningar och sände ut dem för att fotografera runt om i världen. Detta resulterade i boken ”Excursions Daguerriennes” (1842). Av de 1 200 bilder som togs återgavs 113 som koppargravyrer. När fotografierna tecknades av på kopparplåten hade man

(75 av 529 ord)

1800-talets fotografiska porträttkonst

År 1840 kom Voigtländerfabriken i Tyskland ut med Petzvalobjektivet med ljusstyrkan 1:3,7. Med dess hjälp kunde exponeringstiderna kortas ned till ca 40 sekunder i solsken, och därmed blev det också realistiskt att börja fotografera människor. Året därpå var man nere

(40 av 281 ord)

Bilder i tryck

Tidningar illustrerade med xylografier fanns det gott om under slutet av 1800-talet. Bildtidningen i modern bemärkelse kom dock först vid sekelskiftet, då man lärt sig återge halvtonsbilder i rastrerad form. Först i och med djuptrycksförfarandet kom de rena bildtidningarna

(39 av 276 ord)

Teknisk-vetenskaplig fotografi

Fotot har utnyttjats av vetenskapen i olika sammanhang. Inom astronomin förstod man tidigt de stora fördelarna med en objektiv registrering av himmelsobjekten i stället för de subjektiva teckningar man tidigare

(30 av 208 ord)

Naturfotografi

Det väldokumenterade naturintresset i Norden har satt sina spår inom fotografin. En mängd fotografer är

(15 av 107 ord)

Medverkande

  • Lars Kjellberg
  • Leif Wigh
  • Rune Jonsson

Litteraturanvisning

Teknisk process:
H. Bäckström (utgivare), Fotografisk handbok 1–3 (1958–59);
Rune Jonsson, Fotografera i svartvitt ( 1974);
Rune Jonsson, W. Noll & J. Olsheden, Fotografi, bild och teknik ( 1980);
L. Kjellberg, Avancerad svartvitteknik 1: Från motiv till färdig bild ( 1988);
W. Noll, Fotoordboken ( 1991);
Ole Pedersen (utgivare), Fotografisk uppslagsbok (svensk översättning 1972).
Teknik- och bildhistoria:
H. & A. Gernsheim, The History of Photography from the Camera Obscura to the Beginning of the Modern Era ( 1969);
J.-C. & R. Lemagny, A History of Photography (engelsk översättning 1987);
C. Naylor (utgivare), Contemporary Photographers ( 2:a upplagan 1987);
N. Rosenblum, A World History of Photography ( 1984);
J. Szarkowksi, Photography Until Now ( 1989);
R. Söderberg & P. Rittsel, Den svenska fotografins historia; 1840–1940 ( 1983);
P. Turner, History of Photography ( 1987).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, fotografi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fotografi