frälse (fornsv. frælse, en bildning till fræls ’fri’, en sammansättning av fri och hals, alltså: ’med fri hals’), ursprungligen den enskilde bondens frihet (i motsats till trälens ofrihet)

(28 av 193 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Andligt frälse

Det andliga frälset har sin allmäneuropeiska bakgrund i kyrkans krav på immunitet, dvs. frihet från den världsliga maktens inblandning i kyrkans rättigheter. Kyrkan hävdade bl.a. rätt till egen domsmakt efter kanonisk rätt och befrielse från krigstjänst och

(37 av 261 ord)

Världsligt frälse

I Sverige omtalas världsligt frälse första gången i Alsnö stadga 1280. I den beviljar Magnus Ladulås sina och brodern hertig Bengts män skattefrihet, tillsammans med ärkebiskopens och biskoparnas svenner samt alla de män, som tjänar till häst, vem de än tjänar. Sannolikt avsågs med kungens ”män” inte bara hirden utan också den gamla stormannaklassen, som härmed inordnades i ett nytt feodalt sammanhang efter kontinentalt mönster. Frälse tycks först ha beviljats även stormännens ryttare, men senare inskärptes att villkoret var kungatjänst.

(80 av 578 ord)

Bergsfrälse

Under medeltiden och senare åtnjöt bergsmän s.k. bergsfrälse, dvs. skattefrihet för sina

(12 av 82 ord)

Medverkande

  • Margareta Revera

Litteraturanvisning

C.G. Andræ, Kyrka och frälse i Sverige under äldre medeltid ( 1960);
B. Boëthius, Gruvornas, hyttornas och hamrarnas folk ( 1951);
S. Bolin, Ledung och frälse ( 1934);
Sten Carlsson, Ståndssamhälle och ståndspersoner 1700–1865 ( 2:a upplagan 1973);
C. Hallendorf (utgivare), Sveriges riddarhus ( 1926);
L.-O. Larsson, ”Jordägofördelningen i Sverige under Gustav Vasas regering”, Scandia 1985;
K.-E. Löfqvist, Om riddarväsen och frälse i nordisk medeltid ( 1935);
Sven A. Nilsson, Krona och frälse i Sverige 1523–1594 ( 1947);
Sven A. Nilsson, På väg mot reduktionen ( 1964);
J. Rosén, Kronoavsöndringar under äldre medeltid ( 1949);
J. Rosén, ”Kring Alsnö stadga”, 18.12. 1952 ( Festskrift till Gottfrid Carlsson) ( 1952);
Jan Samuelson, Aristokrat eller förädlad bonde?: Det svenska frälsets ekonomi, politik och sociala förbindelser under tiden 1523–1611 ( 1993);
H. Swenne, Svenska adelns ekonomiska privilegier 1612–1651 ( 1933).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, frälse. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/frälse