Göteborg, centralort (stad) i Göteborgs kommun, Västergötland och Bohuslän (Västra Götalands

(11 av 48 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Stadsplan och stadsbild

Göteborgs stadsbild är starkt bestämd av topografin, ett skärgårdslandskap där kuperat urberg skjuter upp i dagen mellan dalgångar med lermark, samt klimatet, som är milt men påfrestande för byggnader genom den kloridhaltiga havsluften och de starka västvindarna. Stadskärnan ligger på sankmarken i Göta älvs dalgång. Den första stadsplanen upprättades under medverkan av nederländska fortifikationsingenjörer, som inkallats som experter på stadsbyggande under sådana markförhållanden. Därav följde typiska drag: den ursprungligen befästa staden inom en vinklad vallgrav, vars form bestämdes av de

(80 av 685 ord)

Parker

Trädgårdsföreningen, egentligen Göteborgs trädgårdsförening, grundades 1842 i tyskinspirerad stil och är en av landets äldsta bevarade offentliga parker. Staden upplät den s.k. Segerlindska ängen mellan Vallgraven och Nya allén till anläggningen, och flera planförslag, med tyngdpunkter i olika hortikulturellt växtmaterial och folkliga attraktioner, konkurrerade inledningsvis. Vid sekelskiftet 1900 hade parken funnit sina former, och

(54 av 385 ord)

Dialekt

Av göteborgskan har funnits och finns fortfarande mer eller mindre tydliga språkliga varianter.

Liksom i andra dialekter i västra Sverige uppvisas i göteborgskan en övergång framför vissa konsonanter och konsonantförbindelser av kort i till kort e och kort y till kort ö, som i orden sella ’sillen’ och fesk ’fisk’ respektive tökka ’tycka’ och nötta ’nytta’. Långt i och långt y kan hos vissa talare artikuleras avsevärt förträngda, vilket resulterar i ”väsande” uttal. Uttalen

(74 av 527 ord)

Litteratur

Johan Runius, Bengt Lidner och Thomas Thorild var skolelever i Göteborg – spåren kan sökas i en hyllningsdikt som tillskrivs den förre, och de senare kan ha fått impulser på gymnasiet från sin lärare Johan Gothenius, översättare av ”Ossians sånger”. En skarp bild av 1700-talets Göteborg får man först om man går till reseskildrare och till Linnés Västgötaresa. Han beskrev där en typiskt

(63 av 449 ord)

Teater och film

Sin första permanenta scen fick Göteborg 1779 med teatern vid Sillgatan, där Shakespeares ”Hamlet” 1787 för första gången iscensattes i Sverige. Efter ombyggnad 1816 var teatern verksam till mitten av 1840-talet, från 1820 under namnet Mindre teatern. En mer magnifik teaterlokal

(41 av 287 ord)

Konst

De äldsta bilderna av Göteborg innanför stadsmurarna är etsningar från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet av Elias och Johan Fredrik Martin. Förutsättningar för ett konstliv i egentlig mening skapades dock först i mitten på 1800-talet genom tillkomsten av Konst-

(41 av 287 ord)

Musik

I alla tider har musiklivet i Göteborg haft en internationell prägel med starka impulser utifrån. Under 1850-talet gjorde tjecken Joseph Czapek liksom landsmannen Bedřich Smetana storartade insatser genom att bl.a. arrangera offentliga kammarkonserter. På samma sätt

(36 av 256 ord)

Fornlämningar

Inom de 14 nutida församlingar som uppstått inom det centrala Göteborg och den f.d. socknen Örgryte, finns även spår

(19 av 130 ord)

Historia

(1 av 1 ord)

Göteborgs föregångare

Först under 1200-talets mitt fick Sverige ett landområde mellan det norska Bohuslän och det danska Halland som gav direktkontakt med Kattegattsområdet. Den närmaste svenska staden var då Lödöse (senare benämnt Gamla Lödöse), beläget vid Göta älv ca 4 mil från mynningen. På den norska sidan låg staden Kungahälla och borgen Ragnhildsholmen, som i

(53 av 374 ord)

Perioden 1621–1800

Stora delar av Nya Lödöses befolkning flyttades till den nya staden, som liksom sina föregångare fungerade som det svenska rikets port mot Västerhavet och den nordvästeuropeiska marknaden. Göteborg befästes successivt under 1600-talet och fick så småningom en permanent garnison. Göteborg var också residensort för landshövdingar och

(46 av 325 ord)

Perioden från 1800

Göteborg befäste under 1800-talet sin ställning som rikets andra stad. Folkmängden tiofaldigades på hundra år: från 13 000 invånare år 1800 till 130 000 år 1900. Göteborg tillhörde genom hela seklet rikets mest expansiva städer. Ostindiehandel och sillfiske upphörde i

(38 av 268 ord)

Medverkande

  • Anders Carlsson
  • Björn Linn
  • Hans Andersson
  • Kjell Lundquist
  • Klas-Göran Selinge
  • Lars Nilsson
  • Lars-Erik Edlund
  • Martin Fritz
  • Per Arne Tjäder
  • Per Söderberg
  • Rune Oxelqvist
  • Sidney Grahn
  • Sven Lilja
  • Sverker R. Ek

Litteraturanvisning

Stadsplan och stadsbild:
Göteborg, Svenska Turistföreningens årsskrift 1978; Där! sa unge kungen (1975); Göteborg, Arkitekturmuseets årsbok 1988;
Björn Linn, ”Göteborgs position i den svenska arkitekturvärlden”, Arkitekturmuseets årsbok 1988.
Dialekt:
Lars Gunnar Andersson & B. Ralph, Sicket mål (1986);
Lars Gunnar Andersson & B. Ralph, Mål på hemmaplan (1987);
B. Björseth, Göteborgsspråket (1958);
B. Holmberg, Språket i Göteborg (1976);
S. Schånberg, Kals odbok (3:e upplagan 1949).
Musik:
W. Berg, Bidrag till Musikens historia i Göteborg 1754–1892 (1916);
G. Hilleström, Göteborgs Symfoniker 75 år (1980);
A. Nordström, Det hände sig i Göteborg: visor från stan (1980);
R. Lindahl (utgivare), Teatern i Kungsparken: Stora Teatern 125 år (1984).
Historia:
H. Almquist, Göteborgs historia 1–2 (1929–35);
Hans Andersson (utgivare), Historia kring Göteborg (1967);
A. Attman, Göteborgs stadsfullmäktige 1863–1962 (1963);
K. Carlsson & R. Ekre, Gamla Lödöse (1980);
A. Järpe, Nya Lödöse (1986);
R. Scander, Karl IX:s Göteborg på Hisingen (1975).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Göteborg. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/göteborg-(tätort-göteborg-kommun)