geologi (medeltidslatin geoloʹgia, av geo- och grekiska -logiʹa ’-lära’, ’-vetenskap’, av

(11 av 64 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Geologin och dess delområden

Geologin består av ett flertal delvetenskaper.

Historisk geologi, som är en mycket omfattande del av geologin, befattar sig med jordens och de levande organismernas utveckling. Den historiska geologin kan indelas i tre delvetenskaper: stratigrafi

(34 av 242 ord)

Angränsande vetenskaper

Geologi är en interdisciplinär vetenskap, vars kunskapsområde delas med andra discipliner.

(11 av 70 ord)

Geologins ställning i Sverige

Geologin har i gångna tider haft en relativt stark förankring i Sverige. Orsaken har förmodligen främst varit det omfattande bergsbruket, där kunskapen om malmernas förekomst varit väsentlig för en framgångsrik verksamhet. Under de senaste årtiondena har malmutvinning och därmed sammanhängande

(40 av 284 ord)

Geologins historia

Geologin började bli en självständig vetenskaplig disciplin först mot slutet av 1700-talet, då också termen fick sin nuvarande innebörd. Geologiska frågor hade dessförinnan behandlats inom geografin och kallades ibland geognosi eller geogoni. Ännu på 1600-talet och i början av 1700-talet sågs geologiska processer i skenet av Bibelns skapelseberättelse. Det ansågs

(50 av 354 ord)

1800-talet och framåt

Vid 1800-talets början hade geologin utvecklats till en modern vetenskap, men det betydde givetvis inte att alla viktiga frågor var lösta. Traditionell geologihistoria har beskrivit läget som en strid mellan olika skolor. De som ansåg vattnet vara den viktigaste orsaken till geologiska bildningar har kallats neptunister, med Abraham Gottlob Werner som främsta namn, medan de som framhöll vulkanerna benämnts vulkanister, med James Hutton som ledare. En annan strid har beskrivits ifråga om hastigheten i den geologiska utvecklingen. De som i

(80 av 654 ord)

Sverige

Den förste som sökte skapa sig en helhetsbild av Sveriges geologi var Urban Hjärne, som 1694 utsände frågeformulär om bl.a. geologiska processer. I de kommenterande svar han publicerade (1702, 1706) finns vid sidan av detaljiakttagelser en helhetsbild av

(38 av 265 ord)

Medverkande

  • Bengt Loberg
  • Thomas Lundqvist
  • Tore Frängsmyr

Litteraturanvisning

F.D. Adams, The Birth and Development of the Geological Sciences ( 1938);
T. Frängsmyr, Geologi och skapelsetro ( 1969);
T. Frängsmyr, Upptäckten av istiden ( 1976);
A. Geikie, The Founders of Geology ( 2:a upplagan 1905);
Mott T. Greene, Geology in the Nineteenth Century ( 1982);
R. Laudan, From Mineralogy to Geology ( 1987);
Roy Porter, The Making of Geology ( 1977);
C. Schneer (utgivare), Toward a History of Geology ( 1969).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, geologi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/geologi