gerontologiʹ [je-] (av grekiska geʹrōn, se geront, och -logiʹa ’lära’, ’vetenskap’, av loʹgos ’ord’), läran om åldrandet och studiet av åldersrelaterade förändringar i livsprocesser från uppnådd mognad till

(28 av 194 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historik

Omkring år 1000 f.Kr. var medellivslängden ca 18 år, och de som uppnådde högre ålder ansågs vara privilegierade. På

(19 av 129 ord)

Forskning

Gerontologin som vetenskap har kommit alltmer i fokus efter 1940-talet med den ökade medellivslängden och det stora antalet äldre i samhället. År 1950 bildades International Association of Gerontology. Vanligen delas gerontologin in i två huvudområden, geriatrik och

(37 av 262 ord)

Psykologiska aspekter

Modern forskning visar att personlighetsfaktorer som inåtvändhet, neuroticism, välbefinnande (”well being”) och sättet att hantera stress (”coping”) förändras

(18 av 127 ord)

Medverkande

  • Lars Bäckman
  • Ove Dehlin

Litteraturanvisning

J.E. Birren & K.W. Schaie (utgivare), Handbook of the Psychology of Aging ( 1990);
J.C. Brocklehurst & R. C. Tallis (utgivare), Textbook of Geriatric Medicine and Gerontology ( 4:e upplagan 1992);
L. Tornstam, Åldrandets socialpsykologi ( 3:e upplagan 1990).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, gerontologi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gerontologi