get, art i familjen slidhornsdjur. I artikeln behandlas tamgeten som husdjur. För vilda arter se getter.

Tamget (Caʹpra hiʹrcus) anses härstamma från

(21 av 143 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Tamgetens biologi

(1 av 1 ord)

Domesticering

Get är jämte får ett av människans tidigaste husdjur. Det äldsta fyndet av tamget är mer än 9 000 år gammalt och har gjorts i sydvästra Iran. Troligen var geten domesticerad åtminstone för över 10 000 år sedan i Zagrosbergen i nuvarande Iran och Irak.

(43 av 304 ord)

Fortplantning

Getter blir könsmogna vid tre till fyra månaders ålder. I Sverige sträcker sig brunstsäsongen vanligen från juli till oktober.

(18 av 126 ord)

Hälsa

Getter är normalt friska och härdiga djur. De kan dock i

(11 av 68 ord)

Gethållning

(1 av 1 ord)

Foder

Tamgetter för produktion av mjölk, kött, skinn och päls finns över hela världen, framför allt i områden där tillgången på bete och vatten är alltför knapp för nötkreatur. I kallt klimat har dock får ofta dominerat som bättre producenter av

(39 av 278 ord)

Produktion och avel

I modern gethållning mjölkas getterna med maskin. Färsk getmjölk kan ibland fördras av komjölksallergiker men säljs i liten omfattning i Sverige. Mjölken utnyttjas mest för ostberedning, oftast vid gårdsmejerier.

Ett stort antal olika sorters getost

(35 av 245 ord)

Raser

De flesta getter i Sverige är av svensk lantras, närmast identisk med den norska lantrasen. De är av varierande färg och behornade eller

(23 av 164 ord)

Getter i världen

Modernt avelsarbete med getter bedrivs så gott som enbart i länder där

(12 av 80 ord)

Gethållningens historia i Sverige

Först under bronsåldern blev getter relativt vanliga i Sverige, men antalet minskade till förmån för får när gräsmarksarealen ökade under järnåldern. Fynd från Eketorp på Öland visar en get på elva får före 400 e.Kr. och därefter en get på 22 får. Alla getter hade horn.

Att geten dock var ett viktigt husdjur i Norden i äldre tider framgår bland annat av dikter i Eddan, där den näst häst är

(70 av 500 ord)

Geten som symbol

Geten har ofta använts som offerdjur. I tanken har den förknippats med potens och tygellöshet och därmed ofta med det

(19 av 129 ord)

Medverkande

  • Josefine Lärn-Nilsson
  • Mátyás Szabó
  • Stephan Borgehammar

Litteraturanvisning

E. Fägerborg, ”Husdjurens Bellman: Om getter och getskötsel”, Fataburen 1986;
H. Hallander, Svenska lantraser ( 1989);
P. Kaaling, Gårdsmejeriet ( 1989);
James Morris m.fl., Goats for Fibre ( 1987);
E. Sjödin, Getter: Avel, utfodring, skötsel, ekonomi ( 2:a upplagan 1979);
I.M. van der Westhuysen, Angora Goats and Mohair in South Africa ( 1988).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, get. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/get