glas (av medellågtyska glas; gemensamt germanskt ord med grundbetydelsen ’glans’), en amorf (ickekristallin) produkt (vanligtvis transparent) som framställs genom att sand och alkalier smälts tillsammans med t.ex. kalk och blyoxid. En del organiska (främst plast-) produkter kallas ibland för glas, t.ex. akrylglas. Den här artikeln handlar dock om oorganiskt glas i den vedertagna betydelsen. Från fysikalisk synpunkt behandlas glas även under amorfa material och glasstruktur.

Glas är plastiskt i smält tillstånd, mjukt, smidigt och formbart i varmt tillstånd och sprött

(80 av 844 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Miljöaspekter

Det är främst på grund av arbetsmiljöproblem vid tillverkningen som användningen av bly i kristallglas ifrågasatts. Mönja, som är den

(20 av 142 ord)

Historik

De äldsta fynden av glas har gjorts i Egypten och Mesopotamien (Irak) och dateras till omkring 7000 f.Kr.

(18 av 125 ord)

Medverkande

  • Schubert Linzander

Litteraturanvisning

M.-S. Danielsson (utgivare), Svenskt glas ( 1991);
C. Hermelin & E. Welander, Glasboken: historia, teknik och form: handbok ( 1980);
H. Scholze, Glass: Nature, Structure and Properties ( 1991);
H. Tait (utgivare), Five Thousand Years of Glass ( 1991).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, glas. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/glas