Grönland, jordens största ö, belägen i norra Atlanten; 2,2 miljoner km2, 57 700 invånare (2017). Grönland ligger till största

(18 av 134 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Grönland är till ca 5/6 täckt av en ismassa som är större än alla andra, med undantag av Antarktis. Istäcket är också det mest framträdande i Grönlands natur. Ytan domineras av två höga isdomer i

(35 av 246 ord)

Klimat

Grönland har ett utpräglat polarklimat. Längs kusterna är det av tundraklimattyp och inne över istäcket av glacialklimattyp. Stora

(18 av 127 ord)

Växtliv

Det finns totalt ca 500 inhemska arter kärlväxter samt ytterligare ett antal kulturspridda arter. Floran omfattar arter som i övrigt finns i de arktiska och subarktiska delarna

(27 av 188 ord)

Djurliv

Det finns åtta arter landdäggdjur, varav isbjörn dock tillbringar rätt mycket tid på isarna långt från land. Vildren är vanlig på västra Grönland, och myskoxe och hermelin är relativt talrika på

(31 av 220 ord)

Naturskydd

Nordöstgrönlands nationalpark (972 000 km2; två gånger större än Sveriges yta)

(10 av 36 ord)

Befolkning och etnografi

Fram till 1700-talet, då danska missionärer och handelsfolk fick inflytande, livnärde sig Grönlands inuiter som nomadiserande jägare; det främsta villebrådet var

(21 av 143 ord)

Befolkning

Folkmängden har sedan början av 1900-talet nästan femfaldigats från 12 000 invånare 1900 till 56 000 invånare 2015. Förbättrad hälso- och sjukvård (bland annat en effektiv bekämpning av TBC och förbättrade bostadsförhållanden) ledde till

(32 av 226 ord)

Språk

Det mest talade språket på Grönland är grönländska (Kalaallit oqaasii), som också är officiellt språk. En

(16 av 108 ord)

Religion

De norska nybyggarna förde kristendomen till Grönland redan på 1000-talet, och 1126

(12 av 85 ord)

Utbildning

Folkskolan i Grönland omfattar ca 9 000 elever, fördelade på 86 skolor (1997). Sedan 1980 har hjemmestyret ansvaret för skolan och dess läroplaner. Undervisningsspråket är grönländska. Danska

(26 av 180 ord)

Sociala förhållanden

Ansvaret för de sociala institutionerna övertogs formellt av hjemmestyret 1981, medan sjukvården övertogs först 1992. All sjukvård bedrivs i offentlig regi och är kostnadsfri. Läkare och tandläkare finns i kommunerna och

(31 av 218 ord)

Näringsliv

Grundpelaren i Grönlands ekonomi är fiske och fiskindustri som står för drygt 90 procent av exportvärdet. Dessa inkomster räcker dock inte för att täcka behoven av investeringar; Grönland är mycket beroende av de årliga kapitalöverföringar från Danmark som täcker drygt hälften av de offentliga utgifterna. Grönländarnas genomsnittliga inkomstnivå är förhållandevis hög, om än inte lika hög

(56 av 400 ord)

Kommunikationer

Grönland har ett outvecklat vägnät, och landsvägstrafiken är till största delen begränsad till tätorterna med omgivningar. De flesta transporter, speciellt

(20 av 140 ord)

Massmedier

Grönland har två dagstidningar. Den största är tvåspråkiga AG, som kom till 1952 genom

(14 av 93 ord)

Statsskick och politik

(1 av 1 ord)

Statsskick

Grönland är sedan 1979 en självstyrande del av det danska riket. År 2009 utvidgades självstyret efter en folkomröstning. Grönland har ett folkvalt parlament, Inatsisartut (’Landstinget’), och en regering, Naalakkersuisut (’Landsstyret’). Landsstyrets ordförande

(32 av 223 ord)

Politik

Efter en folkomröstning 1982 (75 procents valdeltagande) beslöts med knapp majoritet att Grönland skulle utträda ur dåvarande EG, vilket skedde 1985. Grönland har dock en mycket gynnad ställning som ”översjöiskt land och territorium” med betalning för de fiskekvoter som de enskilda EG-medlemmarna erhållit.

Debatten om hjemmestyret skapade grundvalen för de första politiska partierna i Grönland. År 1975 bildades det socialdemokratiska Siumut, och 1976 bildades det liberala Atassut, som båda, särskilt Atassut, verkar för att bevara banden med Danmark. Det starkt nationalistiska

(80 av 582 ord)

Förvaltning och kommuner

Landsstyret har sitt säte i Nuuk (danska Godthåb), och förvaltningen är uppdelad på åtta sakområden plus en statsrådsberedning, vart och ett med eget

(23 av 164 ord)

Försvar

Försvaret av Grönland är väsentligt för NATO. Det är reglerat i avtal 1951 mellan

(14 av 95 ord)

Litteratur

Från Nordamerika förde inuiterna med sig en rikhaltig muntlig berättar- och diktartradition som vidareutvecklades på Grönland. Från 1800-talets sista årtionden till i dag har grönländarna skapat en omfattande skönlitteratur på grönländska, jämfört med de övriga inuitgruppernas. I och med koloniseringen 1721 blev grönländskan också ett skriftspråk. I mitten av 1800-talet var befolkningen generellt läskunnig. Från ca 1850 organiserades den tidigare mycket bristfälliga utbildningen av infödda grönländska lärare genom att två seminarier upprättades på Grönland. Under 1800-talets sista årtionden blev grönländarna

(80 av 674 ord)

Konst

Den grönländska konsten dominerades fram till 1800-talet av utskurna framställningar av människor, djur och andar. En särskild uppmärksamhet knöt européerna till tupilaken, ett olycksbringande fabeldjur, framställt av trollkunniga män och kvinnor

(31 av 221 ord)

Musik

Se inuitmusik.

(2 av 2 ord)

Förhistoria

Grönland har i vågor befolkats av små grupper av människor som vandrat över havsisen från Alaska och det nordliga Canada. Genom redskaps- och bostadsfynd har man kunnat urskilja flera kulturformer, som fått namn efter fyndplatserna.

Independence I (ca 2500 f.Kr–ca 2000 f.Kr.),

(42 av 300 ord)

Historia

(1 av 1 ord)

Nordborna

Vår kunskap om nordborna i Grönland är dels baserad på omfattande arkeologiska undersökningar, dels på de isländska sagornas berättelser. Dessa har emellertid skrivits ned först två hundra år efter händelserna, och inga skriftliga källor har bevarats från själva Grönland.

Enligt sagorna seglade Erik

(43 av 305 ord)

Kolonitiden

Under 1500- och 1600-talen bedrev särskilt nederländare en betydande valfångst kring Grönland, och handel förekom, dock utan fast bosättning. På initiativ

(21 av 143 ord)

Hjemmestyre

År 1911 hade man inrättat kommunråd och två folkvalda landsråd i Grönland med begränsade befogenheter. KGH:s monopol upphävdes 1950,

(19 av 130 ord)

Medverkande

  • Bent Krogh Petersen
  • Charlotte Christensen
  • Enid Riemenschneider
  • Frans af Schmidt
  • Göran Andersson
  • Hugh Beach
  • Ingvar Svanberg
  • Karen Langgård
  • Karl Erik Gustafsson
  • Karl-Erik Frandsen
  • Masja Koptjevskaja Tamm
  • Per Beskow
  • Sanna Trygg
  • Sven Behrens
  • Ulf Erlandsson
  • Ulf Gärdenfors

Litteraturanvisning

T. Hallberg (utgivare), Grönland: Mer än isberg (2004).
Växt- och djurliv:
”Grönland” i A. Nørrevang (utgivare), Danmarks Natur 11 (3:e upplagan 1981);
J. Böcher, Insekter og andre smådyr: I Grønlands fjeld og ferskvand ( 2001);
T.W. Böcher, Det grønne Grønland (2:a upplagan 2000);
T.W. Böcher m.fl., Grønlands Flora (1978);
J. Feilberg m.fl., Grønlands Blomster (1984);
B. Fredskild, ”Studies in the vegetational history of Greenland”, Meddelelser om Grønland 1973;
B.J. Muus m.fl., Grønlands fauna (1981);
Finn Salomonsen, Fuglene på Grønland (1967).
Religion:
S. Söderberg, Profetens roll i religionsmötet (1974).
Statsskick och politik:
J. Dahl, Arktisk Selvstyre – historien bag rammerne for det grønlandske hjemmestyre (1986);
Ph. Lauritzen, Glimt af en arktisk revolution (1989).
Litteratur:
C. Berthelsen & P. Langgård (utgivare), Grønlandsk litteratur: En kommenteret antologi (1983);
P. Langgård, Grønlandsk litteratur i 70-erne og 80-erne, Nordica 7 (1990);
A. Smith, På tungans tröskel: Arktiska dikter från Grönland, Kanada och Alaska (1984).
Konst:
B. Kaalund, Grønlands kunst: Skulptur, brugskunst, maleri (2:a upplagan 1990).
Historia:
J. Fleischer,Forvandlingens år: Grønland fra koloni til landsdel (2:a upplagan 1997);
F. Fyllingsnes, Undergongen til dei norrøne bygdene på Grønland i seinmellomalderen (1990);
F. Gad, Grønland, Politikens Danmarkshistorie (1984);
K.J. Krogh, Erik den Rødes Grønland (2:a upplagan 1982);
M. Lidegaard, Grønlands historie (1961);
Natalia Loukacheva, The Arctic Promise: Legal and Political Autonomy of Greenland and Nunavut (2007);
P. Nørlund, De gamle Nordbobygder ved Verdens Ende (1934);
K. Seaver, The Frozen Echo: Greenland and the Exploration of North America, ca. A.D. 1000–1500 (1996);
Richard Vaughan, The Arctic: A History (1994).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Grönland. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/grönland