grekisk konst definieras här som grekernas konst under antiken; för senare perioder se Grekland (Konst). Ordet ”konst” motsvaras i grekiskan av technē, vilket betyder ungefär ’hantverk’, ’konstfärdighet’ och är ursprunget till vårt ord ”teknik”. Det hade inte samma valör som ordet ”konst” har haft sedan renässansen, då individualitet i konstskapandet kom att tillmätas

(53 av 376 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Plastik

(1 av 1 ord)

Geometrisk tid (ca 1000–700 f.Kr.)

Skulpturen utgjordes framför allt av små bronsstatyetter som varit fästa på

(11 av 20 ord)

Arkaisk tid (ca 700–480 f.Kr.)

Under 600-talet var dedalisk stil utbredd på Peloponnesos och Kreta. Vid slutet av århundradet började skulptur i stort format framställas, troligen efter egyptiska förebilder. De äldsta statyerna var kolossala (några över 10 m), därefter

(34 av 240 ord)

Klassisk tid (ca 480–330 f.Kr.)

Övergången från arkaiska gestaltningsprinciper till klassiska är särskilt tydlig i skulpturen, där den tidigklassiska perioden (ca 480–450) brukar kallas ”den stränga stilen”. En ny enkelhet inträdde; det arkaiska leendet försvann och i kvinnoskulpturen ersattes den konstfullt draperade manteln av en enkel dorisk peplos. Viktigast var dock att principerna för människoframställning förändrades i grunden. Kroppen blev en organiskt verkande enhet; medan arkaiska figurer endast markerar rörelse genom ett framflyttat ben, har de klassiska kroppstyngden ojämnt fördelad, varigenom höftpartiet förskjuts och

(79 av 560 ord)

Hellenistisk tid (ca 330–30 f.Kr.)

Med uppkomsten av de hellenistiska monarkierna ökade den grekiska konstens spridningsområde kraftigt. Furstemakten kom nu att till stor del ersätta stadsstaten som uppdragsgivare åt konstnärerna. Viktiga konstprovinser

(27 av 188 ord)

Måleri

Mycket lite av det grekiska måleriet har bevarats. För att få en föreställning om dess utveckling måste man studera vasmåleri och sådant som inspirerats av grekiska förebilder, t.ex. etruskiska gravmålningar och väggmåleriet i Kampanien. Därtill kommer antika författare (framför allt Pausanias och Plinius d.ä.),

(44 av 309 ord)

Vasmåleriet

utgör ett rikt och varierat material som dock endast kan ge oss ett ringa återsken av det stora måleriet. Nästan all grekisk keramikdekor byggde på skillnaden mellan ljusa och mörka färger i skalan mellan ljust beige och mörkbrunt/svart. Färgerna åstadkoms genom ett raffinerat bränningsförfarande av olika sorts leror. S.k. geometrisk stil uppstod ca 1000 f.Kr. som något nytt men med rötter i den mykenska bronsålderskeramiken. Som namnet antyder består dekoren, i mörkt på ljus

(74 av 524 ord)

Mosaiker

förekommer från och med sent 400-tal f.Kr. De gjordes ursprungligen av

(11 av 47 ord)

Medverkande

  • Charlotte Scheffer
  • Johan Flemberg

Litteraturanvisning

P. Arias & M. Hirmer, Tausend Jahre griechische Vasenkunst (1960);
J. Boardman, Athenian Black Figure Vases (1974);
J. Boardman, Athenian Red Figure Vases: the Archaic Period (1975);
J. Boardman, Greek Sculpture: the Archaic Period (1978);
J. Boardman, Greek Scupture: the Classical Period (1985);
S. Brunnsåker, Aspekter på grekisk konst 1–2 (1973);
V.J. Bruno, Form and Colour in Greek Painting (1977);
R.M. Cook, Greek Painted Pottery (2:a upplagan 1972);
W. Fuchs, Die Skulptur der Griechen (3:e upplagan 1983);
E. Kjellberg & G. Säflund, Grekisk och romersk konst (4:e upplagan 1978);
J.J. Pollitt, Art in the Hellenistic Age (1986);
G.M.A. Richter, A Handbook of Greek Art (9:e upplagan 1987);
M. Robertson, A History of Greek Art (1975);
M. Robertson, Greek Painting (1959);
K. Schefold, Die Griechen und ihre Nachbarn (1967);
A. Stewart, Greek Sculpture (1990).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, grekisk konst. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/grekisk-konst