Dramat
Den under hellenismen framväxande nya komedin var en sedekomedi som speglade 300-talets friare moraliska konventioner. Den företräddes främst av Menandros, vars skådespel endast är fragmentariskt bevarade men kända genom Plautus och Terentius romerska efterbildningar. Den gammalattiska komedins individuellt tecknade men karikatyrmässigt överdrivna rollgestalter ersattes med stående typer, t.ex. den sluge
Information om artikeln
Medverkande
Sture Linnér
Källangivelse