grundskola, den obligatoriska nioåriga skola som infördes genom riksdagsbeslut 1962. Till grundskoleutbildningen räknas förutom grundskolan även grundsärskolan, sameskolan

(18 av 128 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Styrning och granskning

Riksdag och regering sätter ramarna för grundskolan. Bestämmelserna finns i skollagen och ett antal förordningar, t.ex. skolförordningen och läroplanerna.

(19 av 129 ord)

Undervisning

Skollagen föreskriver att utbildningen ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas och utformas inom ramen för en i huvudsak

(21 av 149 ord)

Bedömning

Elevernas lärande bedöms av läraren, och bedömningen ligger till grund för omdömen och betyg. Minst

(15 av 106 ord)

Historik

För den obligatoriska skolans äldre historia, se folkskola. När den 6-åriga folkskolan allmänt infördes 1842 fick vårt land ett ”parallellskolsystem”. Kommunala folkskolor och statliga högre skolor löpte parallellt med varandra. För studier vid de senare krävdes till en början inga föregående studier i folkskola. Parallelliteten ökades genom att även kommunerna började införa så kallade högre skolor (jämför kommunal mellanskola, flickskola, fortsättningsskola och praktisk mellanskola). Skolväsendet blev alltmer svåröverskådligt. De statusmässigt högtstående urvals- och examensskolorna skilde sig tydligt från de övriga.

(80 av 689 ord)

Medverkande

  • Bertil Gran
  • Birgitta Melén
  • Carina Förare
  • Ingela Aksell
  • Sixten Marklund

Litteraturanvisning

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011);
Skolförordningen, SFS 2011:185 (2011);
Skollagen, 2010:800 (2010);
L.F. Ljunghill, En skola för alla – vad blev det av visionerna? (1995);
S. Marklund, Skolsverige 1950-1975 1–7 (1980–90);
B. Lindensjö & U.P. Lundgren, Utbildningsreformer och politisk styrning (2000).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, grundskola. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/grundskola