hantverk, produktionssätt som innebär att hantverkaren själv svarar för hela tillverkningen. I alla

(13 av 91 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Hantverkets teknikhistoria

Förmågan att använda redskap och tillägna sig ny kunskap var avgörande för människans utveckling. Man utnyttjade de redskap naturen gav, t.ex. trädgrenar och stenar. De äldsta, kanske halvmiljonen år gamla, fynden av mänsklig bearbetning är enkla stenredskap. De i sin tur har säkerligen använts för bearbetning av mjukare material som trä, ben, skinn osv. De visar också att man kunde klyva och bearbeta sten, dvs. använda olika hårda stenarter och med särskild färdighet stöta dem mot ett underlag, eller bearbeta

(80 av 591 ord)

Verktyg och redskap

Utvecklingen av verktyg och redskap var viktig för hantverkets tekniska utveckling. Till de mest betydelsefulla verktygen hör yxan och hammaren, som båda härstammar från en sten, en klubba eller slägga och som är några av våra ursprungligaste

(37 av 264 ord)

Hantverkets socialhistoria

Först med framväxten av en arbetsdelning och vissa personers specialisering på ett visst hantverk kan man tala om hantverkare som en särskild grupp i samhället. En sådan specialisering skedde mycket tidigt, och i forntidens högkulturer blev städerna samlingsplatser för ett omfattande och starkt differentierat hantverk. I alla kulturer med utvecklade städer har hantverkarna varit en viktig social grupp. Hantverket har oftast bedrivits i små verkstäder med få medhjälpare, och utbildningen har skett genom deltagande i arbetet under någon form av

(80 av 628 ord)

Äldre hantverk på svensk landsbygd

Inom det hantverk som i äldre tid bedrevs av allmogen, dvs. landsbygdens huvudsakligen till lantbruksnäringarna knutna befolkning, och som därmed skilde sig från stadsborgarnas skråhantverk, kan tre grundformer urskiljas: sockenhantverk, saluslöjd och husbehovsslöjd.

Ända sedan medeltiden hade statsmakten försökt knyta allt hantverk till städerna, men vissa s.k. nödige gärningsmän hade likväl måst tillåtas på landsbygden, i första hand skräddare, skomakare och smeder. Skräddarna och skomakarna ambulerade mellan gårdarna, där bönderna själva

(71 av 501 ord)

Medverkande

  • Bengt Nyström
  • Lars Edgren
  • Nils Nilsson

Litteraturanvisning

L. Edgren, Lärling – gesäll – mästare ( 1987);
C-J. Gadd, Självhushåll eller arbetsdelning ( 1991);
M. Isacson & L. Magnusson, Vägen till fabrikerna ( 1983);
D. Lindström, Skrå, stad och stat ( 1991);
B. Nyström m.fl. (utgivare) Hantverk i Sverige ( 1989).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, hantverk. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hantverk