hellenismen, benämning på en epok i antik historia, med början vid

(11 av 39 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historia

Termen ”hellenism” infördes av Johann Gustav Droysen, genom ”Geschichte des Hellenismus” (1–2, 1836–43). Epoken indelas ofta i tidig- respektive senhellenistisk tid, med en skiljelinje vid ca 200 f.Kr., då Rom började göra sig gällande. Som nedre gräns betraktas oftast slaget vid Actium (31 f.Kr.) eller Egyptens inlemmande i romarriket kort därpå; därmed upphörde det hellenistiska statssystemet att finnas till. Några hellenistiskt organiserade småstater kvarstod (t.ex. Herodes den stores judiska rike), men de var alla romerska klienter. Roms seger återställde –

(80 av 890 ord)

Religion

Religionen var i hög grad präglad av den hellenistiska syntesen mellan grekiskt och orientaliskt. Inramningen av det religiösa livet var grekisk, t.ex. inom konst och monumentalarkitektur (jämför Interpretatio Graeca), men det var orientaliska strömningar som dominerade innehållet. Det fanns

(39 av 275 ord)

Filosofi

Stora förändringar skedde under hellenismen på den filosofiska scenen. Den platonska akademin fick en skeptisk inriktning, och dess kritik drabbade hårt olika dogmatiska åsikter. En framstående företrädare för denna riktning var Karneades. Längre i fråga

(35 av 243 ord)

Litteratur och teater

Se grekisk litteratur och teater.

(5 av 5 ord)

Konst

Konsten i den hellenistiska världen utgjorde en vidareutveckling av den klassiska tidens konst, i synnerhet 300-talets (jämför grekisk konst). Vissa nya drag var av formell natur, såsom förändrade proportioner och mer komplicerade gruppkompositioner. Andra var betingade av förändringar i konstens sociala förutsättningar. Till den senare kategorin

(46 av 326 ord)

Arkitektur

Under hellenismen kom arkitekturen att bli ett centralt medium för spridningen av grekisk kultur i ett allt större geografiskt område. De många nyplanerade städernas offentliga byggnadsverk svarade för en vidareutveckling av klassiska arkitekturformer, där särskilt den doriska

(37 av 258 ord)

Medverkande

  • Bengt Malcus
  • Claes Petersson
  • Hans Regnéll
  • Jan Bergman
  • Johan Flemberg

Litteraturanvisning

Historia:
Peter Green, Alexander to Actium ( 1990);
A. Momigliano, Alien Wisdom ( 1975);
M. Rostovtzeff, The Social and Economic History of the Hellenistic World 1–3 ( 1941);
J. Seibert, Das Zeitalter der Diadochen ( 1983);
W.W. Tarn & G. Griffith, Hellenistic Civilization ( 3:e upplagan 1959);
F.W. Walbank & A.E. Astin (utgivare), The Cambridge Ancient History 7:1 ( 2:a upplagan 1984);
É. Will, Histoire politique du monde hellénistique 1–2 (2:a upplagan 1979–82).
Religion:
F.C. Grant, Hellenistic Religions ( 1953);
L.H. Martin, Hellenistic Religion ( 1987).
Filosofi:
A.A. Long, Hellenistic Philosophy ( 2:a upplagan 1986);
A.A. Long & D.N. Sedley (utgivare), The Hellenistic Philosophers 1–2 ( 1987).
Konst:
M. Bieber, The Sculpture of the Hellenistic Age ( 3:e upplagan 1981);
J. Charbonneaux m.fl., Hellenistic Art ( 1973);
J. Onians, Art and Thought in the Hellenistic Age ( 1979);
J.J. Pollitt, Art in the Hellenistic Age ( 1986).
Arkitektur:
W.B. Dinsmoor, The Architecture of Ancient Greece ( 3:e upplagan 1975);
W. Hoepfner & E-L. Schwandner (utgivare), Hermogenes und die hochhellenistische Architektur ( 1990);
J.J. Pollitt, Art in the Hellenistic Age ( 1986).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, hellenismen. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hellenismen