hemslöjd, förr husflit, tillverkning av bruksvaror som kläder, hemtextilier, husgeråd, möbler, arbets- och transportredskap, på landsbygden utförd i hemmet för eget behov. Hemslöjd var fram till industrialismens genombrott den helt dominerande produktionsformen för sådana varor i Sverige. I vissa bygder utvecklades husbehovsslöjden till saluslöjd. Det skedde tidigt i Västergötlands

(49 av 349 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Hemslöjdsrörelsen

När Lilli Zickerman tog initiativ till Föreningen för Svensk Hemslöjd, bildad 1899, förenade hon viljan att främja hemslöjdens sociala och ekonomiska betydelse för landsbygdens hushåll med en önskan att höja kvaliteten på material, teknik, form och färg genom att återknyta till äldre slöjd- och folkkonsttraditioner som var på väg att försvinna. Föreningen lade ut

(54 av 385 ord)

Medverkande

  • Katarina Ågren

Litteraturanvisning

Sofia Danielson, Stina Rodenstam: Ideolog och organisatör i 1900-talets hemslöjdsarbete ( 1986);
Sofia Danielson, Den goda smaken och samhällsnyttan: Om Handarbetets Vänner och den svenska hemslöjdsrörelsen ( 1991);
G. Grenander Nyberg, Svensk slöjdhistoria ( 1988);
A.-M. Nylén, Hemslöjd: Den svenska hemslöjden fram till 1800-talets slut ( 4:e upplagan 1975).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, hemslöjd. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hemslöjd