idrott, sammanfattande benämning på skilda slag av kroppsövningar. En inom idrottsrörelsen fastlagd definition är ”fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation eller uppnå tävlingsresultat”. ”Idrott” användes relativt sent

(32 av 228 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Jan Lindroth

Idrottsrörelsen

Idrottsrörelsen företräds i Sverige främst av topporganisationen Sveriges riksidrottsförbund (RF), som i vissa frågor agerar i statsmaktens ställe. Under RF sorterar 70 specialförbund (SF) för de enskilda idrotterna (grenarna) och 21 distriktsförbund (DF). RF:s dubbla indelningsgrund går igen i ett tusental specialdistriktsförbund (SDF), t.ex.

(44 av 313 ord)
  • Författare:
  • Jan Lindroth

Allmän utveckling

Frågan om idrottens ursprung och primära drivkrafter har varit föremål för skilda uppfattningar. Främst från marxistisk sida har betonats att idrotten haft ett samband med arbetsprocessen och varit en förberedelse för den dagliga gärningen. Flera idrottsgrenar kan härledas till det fysiska arbetslivets moment, särskilt om man hit räknar krigiska värv och jakt. Andra forskare har förbundit idrottens ursprung med religiösa föreställningar och bruk. Vidare finns biologiskt grundade teorier om idrottsutövandet som avledare av överskottsenergi och leklust och som resultatet av

(80 av 809 ord)
  • Författare:
  • Jan Lindroth

Utvecklingen i Sverige

Det svenska idrottslivet kan med hjälp av hällristningar spåras tillbaka till bronsåldern. Här beläggs en rad aktiviteter: paddling, segling, spjutkastning, bågskytte, fäktning, skidlöpning m.m. Uttolkningen försvåras av att man inte säkert kan skilja mellan idrott i egentlig mening, arbete och religiösa förrättningar. Gynnsammare är kunskapsläget från och med vikingatiden. Den skandinaviska, främst isländska, sagalitteraturen förmedlar intrycket av en epok då fysiska prestationer hade en central betydelse, vilket yttrade sig i idrottsbetonad träning och tävling. Tvekamp, accentuerad i holmgången, spelade stor

(80 av 678 ord)
  • Författare:
  • Jan Lindroth

Kvinnlig idrott

Kvinnors idrottsutövning har satt få spår i idrottshistoriskt källmaterial. Sannolikt har dock kvinnoidrott funnits i alla samhällen, om än i begränsad omfattning. Fresker från palatset i Knossos på Kreta visar unga kvinnor som gör volter på tjurar. I antikens Grekland var kvinnor förbjudna att delta i de olympiska spelen. I Sparta utövade kvinnorna samma idrotter som män, men inte med militära syften utan med motivet att idrott befrämjade moderskapet.

(69 av 486 ord)
  • Författare:
  • Eva Olofsson

Äldre folklig idrott i Sverige

Utmärkande för den folkliga idrotten ända fram till mitten av 1800-talet var att den sällan hade formen av organiserade tävlingar. Man roade sig spontant med fysiska övningar vid julkalasen, i drängstugan, på gårdsplanen eller på byarnas lekplatser. Ett undantag var Gotland, där idrotten tidigt fick mer institutionaliserade former. I varje fall sedan 1600-talet tävlade där socknarna (eller grupper inom socknarna) mot varandra i s.k. våg, vilka lockade till sig publik och

(71 av 504 ord)
  • Författare:
  • Mats Hellspong

Litteraturanvisning

J.M. Carter & A. Krüger (utgivare), Ritual and Record (1990);
J. Götlind, ”Idrotter och friluftslekar” Nordisk Kultur 1933;
M. Hellspong, ”Slå trilla”, Rig 1990;
J. Lindroth, Idrott mellan krigen (1987);
J. Lindroth, Från ”sportfåneri” till massidrott (1988);
P.C. McIntosh, Idrotten och samhället (1969);
Eva Olofsson, Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under 1900-talet (1989);
C.-H. Tillhagen & N. Dencker, Svenska folklekar och danser 1–2 (1949–50);
B. Wahlqvist, Vikingarnas vilda lekar (1978).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, idrott. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/idrott